Prästationer i Knislinge

Från kontraktet

2012-03-03T16:34:00.001+01:00

På kontraktssamlingen i torsdags ägnade vi en timme åt att prata om dopet, med anledning av biskoparnas nyutgivna skrift. Bl.a. resonerade vi om hur olika teologiska syner kan få olika praktiska konsekvenser. Hur går det ihop att tala om Guds förekommande nåd och dopet som en Guds gåva samtidigt som den lutherska bekännelsen lyfter fram betydelsen av tron för dopets verkan? Vilket är egentligen mest riktigt: barndop eller vuxendop?

Domkapitlet har beviljat missionspastorn Nils Lavesson tillstånd att verka som präst i Svenska kyrkan i kontraktet och han är anställd på 20% i Ö Broby pastorat som prostens adjunkt.

Vid skolavslutningen inför jul blev det svårigheter för en av skolorna i Broby p.g.a. de nya reglerna från Skolverket. trots att man ville ha avslutningen i kyrkan ansåg inte rektorn att man kunde det, och därför hade man ett samarbete med församlingen på så sätt att man hade en samling i skolan som officiell avslutning och därefter bjöds alla in till en skolavslutningsgudstjänst i kyrkan. Vid vårt samtal visade det sig att skolorna har lite olika praxis och förhåller sig tydligen lite olika till Skolverkets regler.

Prästgårdsprojektet Huddle in Broby som vi i Knislinge pastorat är med i, rullar vidare. Vi har två ungdomar, en kille och en tjej, som är med i konfirmandverksamheten. Nu under våren kommer det ytterligare ett par ungdomar, och till hösten är det redan klart med två tjejer från Tyskland. Dessutom finns det ett par intresserade killar, men det är inte klart än.

Kyrkoreparationer

2012-03-03T16:20:00.000+01:00

På fastighetsutskottets sammanträde kunde vi konstatera att det fortfarande inte är helt klart med alla tillstånd av olika slag och bevillningar av bidrag.

För att vi ska kunna ro dessa ekonomiskt stora projekt i hamn måste vi få bidrag från stiftet och länsstyrelsen (kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning). Problemen med dessa bidrag och ersättningar är att man som regel får dem utbetalade året efter reparationerna. Men då vi inte har råd att ligga ute med pengarna till nästa år så måste vi söka dispens. Resultatet av dessa ansökningar är inte klara än och därför drar igångsättandet ut på tiden.

Tyvärr är det några församlingsbor som reagerat negativt på ombyggnationen i Kviinge. Men det som ska göras där är inte alls de stora planerna som fanns från början, utan en betydligt mindre ombyggnad av nykyrkan för att få plats med ett litet pentry och en ordentlig handikapptoalett.

Att Knislinge kyrka behöver göras vid är det nog ingen som ifrågasätter. Tvärtom har många hört av sig och undrat varför vi inte gör något när kyrkan nu ser så gräslig ut. Det ska vi göra nu. Vi räknar med att arbetet ska kunna komma igång innan sommaren.

Syföreningen växer

2012-03-03T16:12:00.000+01:00

Förra onsdagen hade Bivaröds syförening årsmöte. Det föranledde en notis i Kristianstadsbladet som också hade med att jag höll en parentation och att föreningen välkomnade fyra nya medlemmar.

Eftersom en av medlemmarna hade avlidit under året höll jag en parentation över henne. Det innebär i sort sett att man nämner personen vid namn, tänder ett lus och lägger till något med egna ord eller t.ex. läser en dikt eller psalmvers.

I två meningar är nog Bivaröds syförening lite unik. Det ena är att föreningen växer. Vilken syförening gör det nuförtiden? Knislinge kyrkliga syförening upphörde för ett år sedan p.g.a. "naturliga avgångar" och att de som var kvar inte orkade längre. Någon ny medlem hade man där inte fått på flera år.

Likadant är det i hela kontraktet. I onsdags var det kontraktssyföreningsdag i Örkened. Det kom ca 40 personer från kontraktets syföreningar. Någon berättade för mig att för ett antal år sedan kunde man vara så många som flera hundra.

Det andra unika med Bivaröds syförening är nog att man har männen med sig på träffarna. Männen är inte med i själva syföreningen men är med på träffarna och under förhandlingarna sitter de för sig men sedan dricker man kaffe alla tillsammans. Detta är ett mycket trevligt koncept och kan vara en bidragande orsak till att föreningen är så livaktig och faktiskt växer.

Att förbereda sin pension

2012-02-22T10:10:00.001+01:00

Igår kväll hade vi den första samlingen i en "kurs" om att förbereda sig för pensionering.
Jag har under många år haft en känsla av att en sådan "kurs" behövs. Många drar sig för att gå i pension därför att man tänker sig en stor förändring i livet som man vet så lite om. Därför är det bra om man kan samlas några gånger kring aktuella frågeställningar i en sådan situation.

För några veckor sedan skickade vi ut en inbjudan till alla i våra församlingar födda under åren 1947-1950. "Kursen" omfattar sex träffar och är upplagd så att under den första träffen, igår kväll, bekantar vi oss med varandra och resonerar lite kring vilka frågor och funderingar man har kring detta med att gå i pension. Nästa gång kommer några från vårdcentralen och gymmet för att prata om hälso- och friskvård.

Därefter är det dags för ekonomiska frågor med någon från banken och pensionsmyndigheten. Träffen som följer handlar om olika typer av boende med fastighetsmäklare och någon från det kommunala bostadsföretaget. Den femte träffen tar upp frågan vad man kan göra av sin tid genom att vi gästas av olika föreningar som får berätta om sin resp. verksamhet. Sista träffen tar upp de lite mer djupa frågorna som handlar om meningen med livet (finns det någon sådan när man blivit pensionär) och identiteten (vem är jag utan min jobb-identitet)?

Flera av deltagarna igår uttryckte sin glädje över att denna "kurs" blivit till, och hade flera i sina sociala nätverk som var avundsjuka. De menade också att en sådan här "kurs" behövs varje år, inte vartannat eller vart tredje som vi tänkt oss.

Den nya kyrkohandboken

2012-02-22T09:37:00.000+01:00

Kursdagen om den nya handboken gav en del inblickar i hur man tänker och vad som väntar i förslaget.

Viktigt är att man behåller i alla ordningar grundindelningen: samling-inledning, ordets gudstjänst, måltiden och avslutningen-sändningen. Beträffande huvudgudstjänsterna kommer det att finnas en grundordning med två varianter: högmässan med fler obligatoriska moment och mässa/gudstjänst med stor alternativrikedom. Skillnaden blir inte mellan med eller utan nattvard, utan mellan vad/hur mycket som är obligatoriskt och valfritt.

Huvudprincipen man har gått efter i arbetet har varit att gudstjänsten ska kunna utformas efter de lokala behoven samt att olika kyrkliga riktningar ska känna igen sig.

Beträffande de kyrkliga handlingarna har man en grundordning för varje, med variationer med hänsyn till situationen, t.ex. en ordning för dop vare sig det är spädbarn, ungdom eller vuxen, en ordning för begravning oavsett om den döde var ung eller gammal osv. Alla ordningar för de kyrkliga handlingarna har ett samlingsord som anknyter till situationen, större flexibilitet för placering av psalmer, sång och musik samt man betonar vikten av förkunnelsen, doptalet, griftetalet osv.

Så nu är det upp till oss att fundera på om vi vill ställa upp som försöksförsamlingar eller inte. och snabbt måste det gå, domkapitlet vill ha besked före den 14 mars.

GIP

2012-02-10T16:11:00.000+01:00

GIP står för Gemensam It-Plattform. Tanken är att alla församlingar på sikt ska vara inkopplade på ett och samma datasystem med centrum i Uppsala. På så sätt ska både tid och pengar kunna sparas på flera olika sätt, t.ex. genom att varje församling/pastorat ska kunna ha billigare och enklare datautrustning då det mesta finns centralt, behöva lägga mindre arbetstid på datafel och kanske minska lite på de administrativa tjänsterna.

Om man går med i GIP blir det en ökad tillgång till kyrkans eget datanät med e-post, intranät, m.m. både från min arbetsplats, min mobiltelefon, min hemdator, surfplatta, Mac-dator och med en lösenordsdosa faktiskt från vilken dator som helst var som helst i världen. GIP innebär att teknikutvecklingen bevakas och uppdateras centralt och att olika tekniska plattformar införes utan att man på lokalplanet behöver bry sig.

I onsdags redovisades hur arbetet fortgår här i stiftet och vilka kostnader det för med sig. Tyvärr visar det sig kosta en del. För vår del här i Knislinge och Kviinge faktiskt så mycket att det ser inte ut till att löna sig. Den årliga kostnaden skulle öka med ca 30% så som siffrorna ser ut nu. Det betyder att vi förmodligen kommer att vänta några år med anslutningen.

New Wine i Markaryd

2012-02-10T16:01:00.000+01:00

För ett par veckor sedan hölls ett seminarium om livet i den helige Ande i Markaryd i regi av den lokala ekumeniska gruppen och New Wine. Som talare kom prästen Bruce Collins från Wales. Bl.a. började han att undervisa om hur Jesus säger att det är vår uppgift att predika evangeliet i ord och kraft, och när vi gör det bygger Jesus sin kyrka. Synd innebär vårt förkastande av Jesus som Herre och hans rike medan korset är nyckeln till ny födelse och Guds rike. Så leder syndernas förlåtelse till helande av själen.

Därför måste vi ställa oss några viktiga frågor: hur allvarligt tar vi på synden? Hjälper vi människor att lämna ifrån sig skräpet vid korset? Hjälper vi människor att ta emot Jesus i sina liv? Hjälper vi människor att bli fyllda med den helige Ande?

Alla kristna som är födda på nytt har tillgång till alla Andens gåvor men det är skillnad på att ha gåvorna och att ha en tjänst i någon gåva. Evangelierna är instruktionsböcker i hur man tjänar i Andens kraft, liksom Jesus gjorde. Fruktan är en mycket kraftfull negativ tro som lätt kväver den positiva tron. Därför är det viktigt att öva i praktiserandet av de andliga gåvorna i en trygg miljö.

Bruce talade även en hel del om helande och vi fick flera tillfällen att be för varandra om helande, och flera helanden inträffade. Han menade att vi alltför ofta hindras att be om helande p.g.a. en felaktig bild av vem Gud är och vad han egentligen vill, där vår gudsbild alltför ofta blir negativt präglad av våra världsliga erfarenheter och brist på andliga sådana.

Dagarna var mycket givande och genom att vi åkte hela församlingsverksamhetsmedarbetarlaget i en bil fram och tillbaka alla tre dagarna blev det många tillfällen till samtal oss emellan.

Om begravningar

2012-02-10T15:39:00.000+01:00

Att tala om döden är inte så vanligt. Många skyggar inför tanken på sin egen död. Men kanske är det en vändning på väg. På konst- pch designhögskolan i Göteborg har man nu avslutat en delkurs som handlat om begravning och sorg, där studenterna tillsammans med begravningsentreprenör sysslat mycket med att designa minnesstunder, begravningsceremonier och annat. Den kursansvarige säger att intresset var så stort att den kursen nog kommer att ingå i kursutbudet varje år.

Rådet för begravningsfrågor har gjort en enkätundersökning om kyrkogårdar och olika tjänster i samband med begravning. I den undersökningen framkom det bl.a. att yngre och kvinnor är generellt mer öppna och flexibla än äldre och män när det gäller synen på begravningar och begravningsplatser och hade tydliga önskemål om att kunna spela cd-musik.

Ca hälften av de svarande ville själva ha inflytande över sin begravningsceremoni, i första hand då musiken, kistdekoration, ceremoniledare och vad som sägs om den avlidna. Man vill också kunna visa videofilm och kunna spela in begravningen. Man visar också stor öppenhet för andra platser, t.ex. kyrkogård, naturskön plats, trädgård, icke-religiös lokal och hemmet. Dessutom vill man kunna se den avlidna och ha begravningar på lördagar och söndagar.

Resultatet tyder på att vi inom kyrkan måste vara beredda på en del omställningar beträffande begravningar jämfört med nu. Kanske vi också måste börja samtala med varandra om vad vi som kyrka kan ställa upp på och inte. För några veckor sedan var det en intressant artikel i Dagens Nyheter som uppmanade kyrkomusikerna att inte lägga sig platt för allas önskemål utan våga hävda sin profil och kompetens.

Ny kyrkohandbok på förslag

2012-02-08T17:48:00.000+01:00

Kyrkohandboken är den bok som reglerar hur gudstjänsterna ska firas liksom dop, konfirmation, vigsel och begravning. Kyrkohandboken räknas som en del av Svenska kyrkans bekännelseskrifter genom att den reglerar hur kyrkans tro ska ta sig praktiska uttryck.

Den nu gällande handboken kom ut 1986. Den beslutades efter några års försöksverksamhet i en rad församlingar samt några försöksordningar som de församlingar som ville fick pröva.

Före den användes en handbok från 1942. Den var alltså fortfarande i bruk när jag prästvigdes, och det innebär att jag haft ett stort antal både dop, vigslar, konfirmationer och begravningar efter de ordningarna. Den kännetecknades av en total reglering av allt, t.ex. stod det angivet precis hur prästen skulle röra sig, var och när. "Under orgelförspelet träder prästen för altaret". "Prästen säger vänd mot församlingen..." osv.

Nu arbetas det på en ny handbok som ska tas i bruk 2015. Den lär i motsats till 1942 års upplaga kännetecknas av stor frihet. Vi har blivit tillfrågade av domkapitlet om vi vill utgöra försöksförsamlingar som under ett år ska prova den. Å ena sidan spännande men å andra sidan innebär det en total bundenhet. Även om det är någon ordning man inte gillar så måste allt användas utan "egna" ändringar under ett år.

Fredrik och jag ska åka på kurs i nästa vecka för att förhoppningsvis få veta lite mer om hur förslaget ser ut innan vi bestämmer oss.

Nytt år - nya möjligheter

2012-02-08T17:31:00.000+01:00

Så har då ett nytt år inletts. Efter en mycket behaglig jul- och nyårshelg har vårupptakten på arbetet blivit desto häftigare. Många saker som behöver åtgärdas har trillat in på en gång. Dessutom tror jag inte att någon vår hittills har varit så full av olika kurser som denna vår. Det handlar om den gemensamma it-plattformen, om löneutveckling, lönesamtal och arbetsledarkurs för kyrkogårdspersonal samt en tre dagars kurs om arbetsmiljö och utveckling av arbetsmiljöarbetet. Dock har bland allt detta även en fortbildningskurs i teologi lyckats få plats.

Det nya året har också betytt personalbyten. Vår vikarierande diakoniassistent Marlene har återvänt till sitt ordinarie arbete som sjuksköterska på CSK då vår ordinarie diakoniassistent Therese har kommit tillbaka efter ett års föräldraledighet. Visserligen har hon bara 40% tjänst men eftersom vår diakon Maria är föräldraledig ett halvår till så får Therese arbeta för två. Än så länge säger hon sig trivas med det.

Vår kantor Magdalena har å andra sidan just lämnat oss för ett års föräldraledighet. Som vikarie för henne har musikledare Viktoria gått in på 50%.

Barnledaren Birgitta har nu växt upp lite så att hon även har "vuxna" arbetsuppgifter, hon arbetar med sekreterarskapet på sammanträden, skriver protokoll och skickar ut kallelser m.m. Dessutom ska hon ta över en del av tjänsten som församlingshemsvärdinna efter Kristina, som nu ska gå i pension.

Kamrer Birgitta har sedan i höstas gått ner i tjänst till 80%.

Ändrad annonsering

2011-12-17T13:09:00.001+01:00

Under budgetarbetet har det framkommit vilka stora kostnader annonseringen för med sig. Vi har därför gått ut med informationen att vi fr.o.m. nyår inte längre kommer att annonsera i Kristianstadsbladet och Norra Skåne utan endast i lokaltidningen Allt om Göinge.

Detta skulle bli mycket billigare, men en nackdel är att den bara utkommer varannan vecka och en annan nackdel att den har det begränsade spridningsområdet Ö Göinge - Osby. Många av gudstjänstbesökarna i Kviinge bor på andra sidan kommungränsen mot Kristianstad och nås därför inte längre av vår annonsering. Här i den södra delen av kommunen har vi mer gemensamt med Kristianstad än Osby.

Men i den gångna veckan dök det plötsligt upp ett nytt alternativ. Alla hushåll har ungefär en gång/månad fått en tidning som heter Lokaltidningen Hässleholm. Fr.o.m. nyår kommer dess motsvarighet Lokaltidningen Kristianstad, som hittills delats ut i Kristianstad och Bromölla, att utöka sitt spridningsområde till Ö Göinge.

Lokaltidningen Kristianstad kommer alltså att delas ut till alla hushåll i Kristianstads, Bromölla och Ö Göinge kommuner varje vecka fr.o.m. 2012. Dessutom erbjuder de ett annonspris som ligger ännu lägre än Allt om Göinge.

Vi har insett fördelarna med detta och därför fattade arbetsutskottet beslut om att vi ändrar oss och i fortsättningen kommer att annonsera i Lokaltidningen Kristianstad istället. Dessutom finns vår hemsida "Knislinge.nu" på nätet.

Lucia-firande

2011-12-17T12:59:00.000+01:00

Lucia-dagen inleddes med Snapphaneskolans luciatåg i Knislinge kyrka. Det var mycket bra. Tråkigt bara att det inte var många alls som kom. Förmodligen är det svårt att komma loss ur vardagsrutinerna för en enstaka udda grej som inte brukar inträffa till vardags.

På kvällen däremot blev kyrkan full vid Lucia-mässan. De flesta av de ca 60 konfirmanderna kom plus de flesta av ungdomarna i Ung Pilgrim, vilka är ett 50-tal. Till det kom ett antal föräldrar och församlingsbor.

Efter gudstjänsten var det efterfest i församlingshemmet för alla ungdomarna med över 100 personer närvarande. Det sammanfattande intrycket var att det hade varit mycket roligt.

Bildskärmen klar

2011-12-17T12:48:00.000+01:00

Under hela hösten har vi i Knislinge kyrka provat att använda bildskärm vid gudstjänsterna. På den visas alla sånger och psalmer samt gudstjänstordningen. Det har blivit mycket uppskattat.

För lite mer än ett år sedan hade vi en församlingsdag i Knislinge då vi diskuterade om gudstjänsterna. Ett av de starkaste önskemålen var just att sätta upp en bildskärm. Sedan september har vi haft en provisorisk sådan, men nu är den "riktiga" skärmen på plats, större till formatet och högre monterad.

Den har blivit så uppskattad att den t.o.m. efter önskemål från de närmast anhöriga har använts vid en begravning.

Hemvärnets konsert

2011-12-17T12:41:00.000+01:00

Som traditionen bjuder hade Hemvärnet sin konsert på söndagskvällen den 2 i advent. Som vanligt spelade de mycket bra och det är lite ovanligt numera med den typen av orkester, mycket blås och trummor. Det var också många som kom för att lyssna.

Dock har vi resonerat lite med varandra om framtiden. Eftersom den ordinarie gudstjänsttiden i Knislinge nu är kl. 17.00, så kanske det kunde vara bra att tänka till lite om tidpunkt för Hemvärnets konserter. De kommer både på 2 i advent och på Kristi Himmelsfärds dag. Kanske skulle det passa bättre om konserterna förlades lite tidigare på eftermiddagarna, t.ex. kl. 15.00, så kunde man ordna kaffe emellan konsert och gudstjänst.

Vi får fortsätta samtala om det och se var vi hamnar till slut.

Första advent - julmarknad

2011-11-30T09:46:00.000+01:00

Här i Knislinge brukar det vara någon form av julmarknad på en de första söndagarna i advent. I år var det på första i advent. Tyvärr var vädret det sämsta tänkbara med full storm och dessutom regn.

Vi var några stycken som hade bokat ett bord och tänkt stå där för att erbjuda lite ost, kex, kaffe och förbön, samt ge en inbjudan till kyrkan och alphakurs. Men efter 10 minuter insåg vi att det inte gick att stå utan tak över huvudet (det blåste bort), så vi drog oss tillbaka för att smida planer inför nästa gång istället.

Dags för Alpha?

2011-11-30T09:40:00.000+01:00

Under den senare delen av hösten har det framkommit ett intresse för en alpha-kurs från olika håll. Därför inbjuder vi nu till en informationskväll kring alpha den 25 januari kl. 18.30 i Knislinge församlingshem. Tanken är att vi därefter fortsätter träffas i princip varannan onsdag kväll kl. 19.00.

Välkommen med, du som läser detta och det går bra att ta med en vän också.

Alpha handlar om att lära känna den kristna tron lite mer och vad det kan betyda i ett vanligt liv i vårt samhälle idag.

Kyrkofullmäktige

2011-11-30T09:24:00.000+01:00

På kyrkofullmäktigesammanträdet togs flera stora frågor upp. Tyvärr förelåg inte tillräckligt beslutsunderlag för kyrkorna, så det beslöts att när underlag kommit in och bearbetats av kyrkonämnden ska ett extra fullmäktige kallas in för beslut.

Dock beslöt detta fullmäktige att målkapitalet ska sänkas.

Som väl är hände inget med Knislinge kyrkas tak i den stora stormen häromdagen.

Öreferie

2011-11-30T09:20:00.000+01:00

I veckan efter Allhelgona hade kommunen bjudit in till samling kring ett projekt kallat "Öreferie". Till samlingen kom förutom kommunchefen och kommunens handläggare för kulturfrågor och bibliotekarien även några forskare från lantbruksuniversitetet i Alnarp och högskolan i Kristianstad. Dessa institutioner är med i projektet, likaså Region Skåne Stevns kommune på Själland och några andra.

Målet med detta projektet är att öka närturism och vardagsintegration mellan Skåne och Själland, öka kunskapen om landskapen och den gemensamma historien samt öka möjligheterna och intresset för hållbart resande. För att lyckas med detta finns det vissa basbehov som måste tillgodoses, såsom t.ex. resmotiv året runt, samarbete mellan olika partners, möjligheter till boende och mat samt något meningsfullt att göra.

Här har bl.a. kyrkorna, kyrkogårdarna och sten sin plats samt sådant som geologi, djur, natur och övrig kulturhistoria.

Allhelgona

2011-11-30T09:10:00.000+01:00

Som brukligt är var det några församlingsmedlemmar som ställde upp på att vara på kyrkogårdarna för att bjuda in gravbesökarna på kaffe i församlingshemmen. Det har för en del blivit en tradition att komma in på kaffe och träffa gamla bekanta. Detta år hade vi 175 besökare i Knislinge församlingshem och ca 75 i Kviinge.

I Kviinge är det inte riktigt lika lätt eftersom församlingshemmet ligger en bit bort från kyrkan. Dessutom finns det två kyrkogårdar och vid den stora kyrkogården finns det inget bra utrymme för kaffeservering.

Också minnesgudstjänsterna var välbesökta. Extra roligt att man kan säga det även om gudstjänsten i Gryts kyrka. Där har det ibland kunnat vara riktigt dåligt men inte så denna gång.

Biskoparna och dopen

2011-10-30T16:02:00.000+01:00

Svenska kyrkans biskopar har nu skrivit sig samman och gett ut ett biskopsbrev om dopet. Ännu har det inte kommit till församlingarna i tryckt form, dock finns det på Svenska kyrkans hemsida. Av det jag sett handlar ett avsnitt om onödiga hinder för dop.

Det låter sig sägas på avstånd från församlingsverksamheten, men faktum är att en del hinder faktiskt inte är så onödiga som de kan verka. Det är lätt att ropa på bättre service och att församlingarna ska ställa upp mer och göra det lättare för människor att få sina barn döpta, men dopen är också förenade med kostnader som inte kan förbigås i ekonomiskt kärva tider. Nåden och Guds gåva är visserligen gratis men det är varken uppvärmning av lokaler eller arbetstid för personalen.

Dessutom handlar det om att ha en dräglig arbetsmiljö. På lördagar är all personal ledig, för även om man arbetar i kyrkan har man behov av att kunna tillbringa en ledig dag på helgen tillsammans med övriga familjen.

Här i pastoratet skickar vi ut en inbjudan till dop när vi får besked från folkbokföringen om att kyrkotillhöriga har fått barn. I den inbjudan presenterar vi lite kort hur det går till att boka tid och när dop är inplanerat i kyrkorna.

I princip kan dop ske vid varje högmässa i båda kyrkorna och dessutom har vi en dopgudstjänst ungefär varannan söndag i Knislinge kyrka kl. 14.00. Denna dopgudstjänst har blivit mycket uppskattad av många som tycker det är alltför jobbigt att vara med vid en hel högmässa med kanske ovana små barn bland dopgästerna.

Stora frågor väntar på svar

2011-10-30T15:48:00.000+01:00

På senaste kyrkonämndssammanträdet hände något ganska ovanligt, kyrkonämnden fattade inga egna beslut utan hänsköt besluten till kyrkofullmäktige. Detta beroende på att det handlade om stora frågor, svåra beslut och att inte alla siffror fanns klara.

Den första stora frågan handlar om behovet av att sänka målkapitalet. Målkapitalet är ungefär detsamma som den minsta acceptabla summan av eget kapital som samfälligheten måste ha tillgängligt för att verksamheten ska kunna löpa vidare under ett år om alla inkomster plötsligt stryps. Vid senaste beslutet om målkapitalet för ungefär fyra år sedan beslöts att det skulle skrivas upp årligen med en viss summa baserad på konsumentprisindex. Nu efter fyra år visade det sig vara alltför väl tilltaget och alltför mycket pengar blir låsta, pengar som nu behövs för renovering av kyrkorna.

Den andra stora frågan var renovering av Knislinge kyrkas tak. Det har visat sig vara illa ställt med bl.a. takstolar och fuktproblem. Inte så konstigt kanske med tanke på att taket legat orört under ca 100 år. Dags att göra något. Men det är en dyr historia och tillsammanträdet hade tyvärr ingen offert på arbetet hunnit komma in. Därför måste beslut tas på fullmäktige.

Den tredje stora frågan gäller ombyggnad av nykyrkan i Kviinge. Sedan länge har det funnits behov av att få till en handikapptoalett, ett litet pentry och ett annat värmesystem. F.n. finns ingen handikapptoalett alls, inget pentry alls och nuvarande värmesystem utgörs av oljepanna. Men även i denna fråga fanns inga klara offerter och dessutom inga klara besked från stiftet om ev. ersättningar och bidrag.

Det blir förmodligen ett långt fullmäktigesammanträde och ovanligt mycket diskuterande. Annars är fullmäktige mest ett transportkompani för redan fattade beslut i kyrkonämnden.

Gemensamt konvent

2011-10-21T15:15:00.000+02:00

I tisdags var jag med om en unik företeelse, nämligen att tre kontrakt hade ett gemensamt prästkonvent. Initiativet kom från de tre kontraktsprostarna i de två blekingekontrakten och i Östra Göinge. Dessa tre prostar har "hittat" varandra och upptäckt hur de kompletterar varandra i intressen.

Därför var också dagen upplagd så att varje prost hade varsin del av dagen med ett inledningsanförande och därefter gruppsamtal. Johan Tyrberg talade om gudstjänstens varför, hur språk och för vem, Pamela Grapefors om bön och förbön samt Anders O. Johansson om diakoni och mission i form av t.ex. socialt företagande.

Gruppsamtalen gjorde att vi präster lärde känna varandra och fick samtala om sådant som vi som präster alltför sällan får tillfälle att prata om, nämligen kyrkans och trons innersida.

Dagen blev så uppskattad att många uttryckte sin önskan att vi ska göra om det, gärna med en övernattning, så att vi får tillfälle att verkligen gå på djupet med andliga och teologiska spörsmål.

Närhet och Samverkan

2011-10-21T15:06:00.000+02:00

I fredags var jag tillsammans med två förtroendevalda på en informationsdag om strukturutredningen Närhet och Samverkan i Hässleholm. Denna utredning har som ett primärt syfte att förenkla kyrkans organisation. För något år sedan fick Svenska kyrkan skarp kritik från Arbetsmiljöverket som efter en undersökning av arbetsmiljön på flera ställen i kyrkans församlingar konstaterade att många av arbetsmiljöproblemen har sin grund i en svår och invecklad organisationsstruktur.

Att förenkla organisationen menar utredningen måste i första hand ske på det lokala planet där vi har både församlingar, enförsamlingspastorat, flerförsamlingspastorat och flerpastoratssamfälligheter. I de allmänna kyrkovalen tar detta sig uttryck i form av två val: ett val på pastoratsnivå och ett på församlingsnivå (utöver valen till stift och kyrkomöte).

Utredningen föreslår endast ett val till lokal nivå, till pastoratets kyrkofullmäktige. Därefter ska kyrkofullmäktige utse ledamöter till församlingarnas styrelser, vilka ska byta namn från kyrkoråd till församlingsråd.

Likaså föreslår utredningen att flerpastoratssamfälligheter ska förvandlas till pastorat med flera församlingar. Det innebär t.ex. att det blir en enda kyrkoherde över hela Malmö och hela Göteborg. Enorma pastorat.

Många tror att utredningens förslag kommer att gå igenom i kyrkomötet, eftersom de flesta nomineringsgrupperna var med i utredningen och den var enig i sitt förslag.

Kyrkoherdesamtal

2011-10-21T14:56:00.000+02:00

Ungefär en gång per månad deltar jag i kyrkoherdesamtal i Lund. Dessa ordnas som en form av arbetshandledning genom samtal i en liten grupp med en samtalsledare från stiftets själavårdscentrum.

Dessa träffar är väldigt bra. Då får vi tillfälle att dryfta alla möjliga saker som har med tjänsten att göra. Det är onödigt att var och en ska behöva "uppfinna hjulet på nytt", utan istället kan vi dela med oss och hjälpas åt att hitta lösningar och dela erfarenheter. Den tid vi lägger ner på dessa träffar kan på så sätt mycket väl tjänas in.

På träffen i förra veckan samtalade vi t.ex. om detta med sammanläggningar av församlingar, och vad det kan få för konsekvenser för personalen då en del tjänster försvinner och andra omvandlas. Hur förbereder man sin personal utan att i onödan oroa, och vad bör man se upp med så att man inte förbigår fackens rätt till information och medbestämmande? Och hur ska man tänka om man som kyrkoherde hamnar i det läget att behöva träda tillbaka till en komministertjänst?

Bröllop

2011-10-21T14:48:00.000+02:00

Antalet vigslar varierar väldigt mycket år från år hos oss. Ett år hade vi bara en vigsel i pastoratet, ett annat år över 10. Själv har jag detta år haft bl.a. ett bröllop i juni, ett i augusti och ett nu i oktober som samtliga utmärkte sig genom att det kom väldigt mycket både bröllopsgäster och andra "utifrån" som ville titta.

På den första vigseln uppgick antalet besökare till ca 200, vilket innebar att Knislinge kyrka var så gott som fullsatt. På de andra två uppgick besökarantalet till omkring 100. Eftersom den senaste var i Gryt innebar det att även den kyrkan då blev nästan fullsatt.

Man kan inte minst på den musikaliska sidan märka en förändring från traditionella musikstycken till mer ovanliga. Detta kan ställa till vissa problem för kyrkomusikern, och det finns de pensionerade kantorer som inte vill vikariera på vigslar eftersom det kan vara krånglig musik.

En annan förändring som börjar slå igenom tycks vara att man väljer två ringar istället för den gamla svenska traditionen med bara en ring. Kanske är det någon form av jämställdhetstänkande att man ger varandra en vigselring.

Däremot har vi här inte märkt någon förändring av traditionen att brudparet går in tillsammans till att bruden förs in av sin pappa för att framme i kyrkan "överlämnas" till sin blivande make. Denna egentligen anglosaxiska tradition trodde en del skulle bli populär efter kronprinsessans bröllop och den diskussion som då fördes om detta.

Dop och dopuppföljning

2011-10-21T14:36:00.000+02:00

Dopfrekvensen hos oss håller sig ganska stadigt runt 80%. Dock kan man urskilja en svagt minskande tendens. Denna relativt höga siffra innebär stundtals en kraftig arbetsbelastning. Det svåra med både dop och begravningar är att man inte kan planera in dem långt i förväg utan de kommer när de kommer utan hänsyn till att andra arbetsuppgifter kanske just då också är ovanligt många eller arbetskrävande. Nu på söndag är det t.ex. fyra barn som ska döpas, och eftersom det inte blir bra med mer än två barn på en dopgudstjänst har vi fått lägga in en extra gudstjänst strax efter.

I vårt pastorat erbjuder vi dop både i och efter högmässorna samt ungefär varannan söndagseftermiddag i Knislinge kyrka. Dessa har blivit mycket uppskattade, kanske just därför att de inte tar så lång tid och är koncentrerade på enbart dopet.

På dopdagen de närmaste åren efter skickar vi hem en dophälsning och en liten gåva, t.ex. en liten bönbok eller en cd-skiva med kristna barnsånger. Det år barnen har fyraårig dopdag får de en inbjudan till att i en gudstjänst komma och ta emot Barnens Bibel. Nu för två veckor sedan var det 17 barn i Knislinge och tre i Kviinge som fick varsin barnbibel.

Budgetproblem

2011-09-30T16:28:00.000+02:00

Vid den senaste genomgången av budgetförslaget till 2012 visade det sig att prognoserna för inkomsterna nästa år genom kyrkoavgiften inte kommer att bli så höga som beräknat. Det medför ytterligare tuffa behov av minskningar. Frågan är bara vad vi ska spara in på.

Dessutom kan vi inte se framåt med någon större tillförsikt. Den nuvarande ekonomiska inbromsningen i landets ekonomi innebär för kyrkans del ytterligare svårigheter om två år, då systemet är sådant att samhällsekonomin slår igenom i kyrkans ekonomi två år efteråt. Dessutom fortsätter antalet medlemmar i kyrkan att långsamt minska år efter år, vilket innebär ytterligare inkomstbortfall.

Förutom kostnaderna för driften av verksamheter, fastigheter, kyrkogårdar och personal måste även investeringar göras för fastighetsunderhåll m.m. Så behöver ju Knislinge kyrka en renovering av tak och fasad, vilket många påpekar, samt ombyggnaden i Kviinge nykyrka. Tyvärr kan vi inte få bidrag som täcker hela kostnaderna och dessutom utbetalas en del bidrag inte förrän året efter man gjort investeringen.

Besök av stiftsantikvarien

2011-09-30T16:19:00.000+02:00

Lunds stift har fått en ny stiftsantikvarie då den tidigare har gått i pension. Han heter Heikki Ranta och kommer närmast från Regionmuseet i Kristianstad där han i huvudsak arbetat med kyrkobyggnader. Heikki kom på besök i veckan bl.a. för att ta del av planerna på ombyggnad i Kviinge kyrka.

Det blev ett långt möte med noggranna studier på plats. Det har också varit många turer och förslag på lösningar innan man nu har bestämt sig för hur man vill ha det.

Tanken är nu att den bakre delen av nykyrkan ska byggas om så att man får ett pentry och två toaletter under läktaren, samt att under läktaren i långskeppet i den gamla kyrkan ska det byggas ett förråd på var sida om mittgången. Dessutom ska den gamla oljepannan bytas ut och ev. ska ett nytt värmesystem ersätta det gamla ganska ineffektiva.

Heikki förklarade väldigt tydligt och bra vilka möjligheter det finns att få ersättning från stift och stat. Stiftet har pengar som man kan ansöka om i s.k. kyrkobyggnadsbidrag, vilket handlar om förändringar för att verksamheten ska fungera bättre. Från staten, via länsstyrelsen, kan man få kyrkoantikvarisk ersättning till renovering och förbättring av kyrkobyggnaderna för bevarandet och vårdandet av de antikvariska värdena.

Ny informationsbroschyr

2011-09-30T16:09:00.000+02:00

På kyrkorådets uppdrag har två av ledamöterna jobbat en tid med att ta fram en ny informationsbroschyr för Knislinge kyrka. Den gamla har tagit slut och den fina boken om kyrkan kanske är både lite för stor och för dyr för en del. Tittar man bara in som semesterbesökare kanske det är bättre med en liten tunn broschyr på bokbordet.

Det är ett stort material som de båda arbetat igenom, både text och bilder. Nu har det slutligen hamnat på mitt bord för disponering och redigering samt inlämnande till tryckeri.

Fresh expressions

2011-09-30T16:04:00.000+02:00

I den engelska kyrkan Church of England, som är deras motsvarighet till Svenska kyrkan, har man sedan flera år tillbaka en rörelse som kallas Missionshaped Church och arbetar med fresh expressions. Detta innebär att man satsar på nya och annorlunda uttryckssätt för kyrkan att nå ut till nya människor med det kristna budskapet. Denna rörelse anses så viktig i England att ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams, aktivt stödjer den och har tillsatt en biskop för att leda den.

Om man översätter det till svenska förhållanden skulle man kunna säga att vad rörelsen går ut på är att betrakta de olika verksamheterna som vi har i våra församlingar som fullvärdiga uttryck för kyrkan. Det betyder att man inte ska hålla på att krampaktigt försöka knyta allt till söndagsgudstjänsten och känna sig misslyckad om gruppdeltagare inte kommer till gudstjänst. Istället ska man satsa på att försöka göra de samlingar och verksamheter man har lite mer "gudstjänstaktiga" genom att inkludera t.ex. riktig andaktsstund.

I England gör man ofta så att de verksamheter man har kommer samman en gång i månaden för att genomföra något större socialt projekt och en gång i månaden för en gemensam festlig gudstjänst av mer ovanlig karaktär, s.k. "celebration".

En nackdel är naturligtvis att det blir svårare att försöka utveckla söndagens gudstjänst till att bli den där generationsöverskridande gudstjänsten som t.ex. Martin Modeus lyfter fram i sin bok "Mänsklig gudstjänst".

Vi samtalade en del om detta på senaste kontraktskonventet för prästerna och vid vår egen efterföljande medarbetarsamling i veckan.

Bibelstudier

2011-09-30T15:47:00.000+02:00

Bibelstudiegruppen har plötsligt växt så pass mycket efter sommaruppehållet, att om alla kommer får vi inte plats i rummet som vi sitter i. Det är i och för sig ett angenämt problem.

Under våren har vi studerat vad Bibeln säger om helande, och nu har vi gått in på att se lite närmare på vad det innebär att vara Guds arvingar och Kristi medarvingar. Ämnet är alltså: Vårt rika arv.

Metoden vi använder oss av i dessa bibelstudier är alltså tematisk. Genom att slå upp olika bibelställen ser vi vad Bibeln säger om ett visst tema. Detta kan för många ge mer än om man läser ett brev eller en hel bibelbok i taget. Denna kontinuerliga läsning tillämpar många i sin egen bibelläsning.

Med ett tematiskt studium får man en tydligare sammanställning av vad Bibeln lär oss i olika specifika ämnen. Inte minst är det viktigt t.ex. beträffande vem Gud är. Då ser man direkt att Bibeln framställer Gud som bl.a. den som förser oss med vad vi behöver, den som utser, utväljer oss, den som helar och botar osv. På så sätt får man en helhetsbild av Gud som på ett effektivt sätt avslöjar våra egna gudabilder av honom och hur svårt vi ibland kan ha för att tro på och acceptera vem han verkligen är.

Likadant fungerar det med de flesta teman.

Förutom dessa bibelstudier har jag en gång i halvåret haft en bibelundervisningskväll i Hjärsåslilla missionshus, där jag undervisat utifrån Uppenbarelseboken. En sådan kväll hade vi i förra veckan och då blev det tal om den stora skökan, den stora staden Babylon, och hur denna andliga makt visar sig och är verksam i våra dagar.

Nya konfirmander

2011-09-30T15:33:00.000+02:00

Efter konfirmandinskrivningen har det nu blivit klart att av 58 möjliga konfirmander har 61 anmält sig. Hur går detta ihop? Jo, av de ungdomar som bor i pastoratet har 47 anmält sig. De övriga 14 kommer från våra grannpastorat. Det blir lätt så när högstadieskolan ligger i Knislinge och vår konfaläsning infaller direkt efter skolans slut. Då är det väldigt lätt att glida ner för backen till vårt församlingshem och läsningen där, istället för att kanske behöva ta bussen hem och sedan en annan buss till läsning på något annat ställe, om man bor i Immeln t.ex. och ska läsa i Sibbhult.

Det blir två stora grupper, en tisdagsgrupp på 28 och en onsdagsgrupp på 33 konfirmander. Till dessa kommer en pytteliten grupp på två ungdomar med särskilda behov som har en egen konfirmandläsning. Nu på söndag ske de mottagas och hälsas välkomna i gudstjänsten i Knislinge och nästa söndag i Kviinge. Därefter börjar de sin kyrkogång, som innebär minst 15 gånger innan konfirmationerna i maj 2012.

Vid välkomnandet i kyrkorna får de ta emot varsin Streetbible. Den ska de ha hemma för att kunna läsa i vid intresse. Vårt upplägg av läsningen blir lite annorlunda i år, då vi ska försöka utnyttja mångas intresse för tv- och dataspel lite grann. Ett utmärkande drag i dessa spel är att man för varje avklarad nivå flyttas upp till en ny nivå med större svårighetsgrad. Så får man i läsningen olika utmaningar och efterhand som man löser dem flyttas man upp en nivå. Utmaningar kan bestå av att t.ex. gå fler gånger på gudstjänst än de obligatoriska 15 eller att genom att läsa i Bibeln ta reda på olika fakta.

Det sociala företagandet

2011-09-17T17:16:00.000+02:00

Arbetsgruppen för socialt företagande jobbar vidare. Detta blev beslutet sedan vi fått ett negativt besked från stiftets egendomsnämnd att de inte ställer upp och hjälper oss med inköp av någon fastighet för denna typ av verksamhet. Gruppen ställde sig därför frågan om vi vill arbeta vidare trots detta besked, eller om vi ska lägga ner projektet. Ingen ville lägga ner. Alltså fortsätter vi.

Vi behöver nu införskaffa en lämplig ledig fastighet i Knislinge, t.ex. den som tidigare inhyst Elbyrån. Där tror vi det skulle fungera utmärkt med vår typ av verksamhet. Frågan är hur inköp och ombyggnad/renovering ska finansieras. Driften menar vi inte borde vara något problem förutsatt att man kan få en eller ett par långtidshyresgäster (gärna biblioteket).

Men för att kunna gå vidare måste vi bilda någon form av juridisk person. Vi resonerade mycket om vilken typ som kunde vara lämpligast, bolag i någon form eller förening. Dessutom behöver vi ett bra namn och en kort men tydlig sammanfattning av vår vision och vad vi vill. Allt detta ska vi jobba vidare med inför nästa sammanträde.

GIP

2011-09-17T17:03:00.000+02:00

I strukturutredningen "Närhet och samverkan" föreslås att stiften ska hjälpa pastoraten att utveckla sina möjligheter att samarbeta via internet så att all administration så småningom ska kunna skötas till största delen från kyrkokansliet i Uppsala. En tanke är att vid all upphandling av internetuppkopplingar, programvaror, datorer, telefoni osv ska hela Svenska kyrkan kunna behandlas av företagen som en enda "firma", och därmed få mycket bättre villkor. T.ex. skulle teleräkningarna bli oerhört mycket billigare då man ju kan ringa interna samtal gratis, och om hela kyrkan är en enda "firma"så blir alla samtal inom kyrkan interna.

En annan tanke är att pastoraten endast skulle behöva ett minimum av administrativa tjänster, såsom kamrer, och därmed spara mycket pengar på att minska antalet administrativt anställda.

Hela detta projekt kallas för "Gemensam It-Plattform" (GIP), och det första steget på den vägen togs hos oss förra veckan i och med att vi fick besök av ett team från stiftet som gjorde en inventering av allt vad vi har av datorer, uppkopplingar, serviceavtal m.m. Till våren kommer resultatet och med det en offert på vad det kommer att kosta oss att bli anslutna till projektet GIP samt besked om när vi kan bli anslutna.

Fler söndagsnyheter

2011-09-17T16:47:00.003+02:00

I ett inlägg för en vecka sedan skrev jag om vuxendopet i Knislinge kyrka. Det visade sig vara åtskilliga regelbundna gudstjänstfirare som aldrig tidigare varit med om ett vuxendop, och det blev därför en högtidsstund på flera sätt.

Liksom det den söndagen blev två nyheter, dopet och gudstjänsttiden, så blev det också i söndags två nyheter, musik före gudstjänstens början samt presentation av gudstjänstens sånger, psalmer och liturgiska moment på en filmduk. En sådan projektor har man haft länge i Kviinge och det har utfallit till stor belåtenhet där.

Redan förra hösten när vi samlades för att resonera om ev. eftermiddagstid för gudstjänsterna i Knislinge kom det fram att man skulle uppskatta en projektor och bildskärm även där. Nu är apparaten och filmduken levererade men inte uppsatta. Dock har jag gjort färdigt dataprogrammet med gudstjänstmomenten och sångerna, så vi smygstartade med den gamla projektorn på stativ och en vanlig bildvisningsskärm som provisorium. Det fungerade ganska bra. Skärmen är lite liten och behöver komma högre upp, men det gav i alla fall ett smakprov på hur det kommer att bli.

Och reaktionen var överväldigande. Eftersom det var Bivaröds kyrksöndag med Göinge Musikanter medverkande var ovanligt många med på gudstjänsten, och därmed också ovanligt många "sällanbesökare". Därför var det extra värdefullt att prova redan i söndags. Och, som sagt, reaktionen var överväldigande. Mycket positiva kommentarer, och det som förvånade mig mest var nog att flera yttrade sig som om detta var första gången de riktigt hade kunnat följa med i gudstjänstordningen. Våra agendor är nog inte så förträffliga som vi vill tro, och det fungerar tydligen inte så bra med psalmboken och dagens bibeltexter.

Detta gör att vi kan med större tillförsikt se fram emot att de nya konfirmanderna, som snart ska börja sina gudstjänstbesök, ska få möjlighet att bättre hänga med på gudstjänsterna.

Före gudstjänsten lät jag en cd-spelare spela Taizé-musik. Även detta blev mycket uppskattat. Någon sade att nu kunde man ju komma en stund innan gudstjänsten börjar bara för att sitta ner i stillhet och njuta av den fina musiken.

Vi har även börjat erbjuda förbön med handpåläggning efter varje gudstjänst framme i koret i Knislinge kyrka. Också då är det tänkt att cd-spelaren ska vara på för att skapa en fin atmosfär i samband med bönen och dessutom försvåra för andra att höra vad man ber om.

Vuxendop

2011-09-09T16:33:00.001+02:00

I söndags firade vi gudstjänst i Knislinge kyrka kl. 17.00 för första gången efter sommaren. Under våren och sommaren har jag hört mig för lite och upptäckt att många församlingar faktikst funderar på att ändra sin gudstjänsttid från förmiddag till sen eftermiddag. Man tycks mer och mer se att det handlar om vilken målgrupp man vänder sig till, och att nå nya människor och unga människor med gudstjänst tidigt på söndag förmiddag visar sig alltmer omöjligt.

Första gången vi firade gudstjänst i Knislinge kyrka kl. 17.00 var på Nyårsdagen 2011. I den gudstjänsten kom det två unga personer som vi aldrig sett där förut. Dessa två återkom sedan så gott som varenda söndag under hela våren, och under kyrkkaffena efteråt lärde vi känna dem alltmer. Mannen, Mark, berättade att han aldrig tidigare i sitt liv varit inne i en kyrka förrän nu i Knislinge.

Successivt växte Mark i förståelse för vem Jesus är, och innan sommaren framförde han önskemål om att bli döpt. Så hade vi nu i söndags ett vuxendop där Mark upptogs i den kristna kyrkan.

För flera trogna gudstjänstdeltagare visade detta sig vara det första tillfället då de varit med om ett vuxendop i Svenska kyrkan. Vi ber och arbetar för att det framöver ska bli alltmer förekommande, liksom vuxenkonfirmation.

Föreningen Kviinge kyrka

2011-09-09T16:23:00.000+02:00

Så har då Föreningen Kviinge kyrka bildats. Syftet är att genom att samla in pengar så att en person kan anställas, föreningen kan komplettera och bistå pastoratet för att främja gudstjänstlivet i Kviinge kyrka med särskild betoning på att inlemma konfirmander och ungdomar i gudstjänstfirandet, men även att bedriva en del annan ungdomsverksamhet som pastoratet inte orkar med.

Syftet är alltså mycket vällovligt och ger möjlighet för alla de gudstjänstfirare i Kviinge kyrka som inte bor i församlingen att ekonomiskt bidra till församlingsverksamheten och samtidigt genom medlemsskap i föreningen få ett visst inflytande.

Personligen tror jag att detta är en modell för framtiden där det personliga engagemanget från Jesus-troende människor motiverar till att genom ekonomiska bidrag frigöra en lämplig person till att kunna satsa en del av sin tid på församlingens uppbyggnad istället för annat förvärvsarbete.

Den kyrkliga apparaten med sin otympliga organisation är en kvarleva från statskyrkotiden och är uppbyggd enligt samma mönster som den kommunala organisationen. Förutsättningen för att en sådan ska fungera är att alla är med och solidariskt betalar sin skatt. Så är det med kommunen men inte längre beträffande Svenska kyrkan.

Budget 2012

2011-09-09T16:08:00.001+02:00

På det första budgetsammanträdet för hösten förelåg den första prognosen från Skatteverket för ur mycket vi kommer att få in i kyrkoavgifter under nästa år. Det var ingen uppmuntrande information.

Utvecklingen i samhällets ekonomi i stort drabbar kyrkans system med två års fördröjning. Därför lider inkomsterna från 2012 års kyrkoavgifter av den ekonomiska krisen 2010. Dessutom har vi ett årligt tapp p.g.a. utträdena. Det är inte så många varje år men sammantaget under de senaste fem åren har medlemsantalet i våra församlingar minskat med ungefär 4%.

Dessutom måste vi av den därmed redan ansträngda budgeten få pengar till att kunna renovera Knislinge kyrka.

Här finns två fällor som många människor som funderar på att utträda ur Svenska kyrkan inte tänker på:

1. När man utträder slipper man inte att betala den delen av kyrkoavgiften som utgörs av begravningsavgift. Hos oss utgör begravningsavgiften ungefär en tredjedel av hela kyrkoavgiften. Så den ekonomiska vinsten med att utträda är inte så stor som man kanske tror.

2. Den kyrkoavgift man betalar som medlem i Svenska kyrkan används även till att bekosta allt underhåll på våra fina kyrkor. Ju fler som utträder, desto mindre pengar blir där till att underhålla kyrkorna.

Kontraktsdag med Anders Sjöberg

2011-09-09T15:56:00.000+02:00

Anders Sjöberg är en av väldigt många mycket uppskattad bibellärare och teolog. Han har varit missionsföreståndare för EFS under ett antal år, men är nu bibellärare på EFS prästutbildning Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Dessutom är han författare och reseledare på resor till Israel.

I förra veckan hade vi en kontraktsdag för all personal med Anders som undervisare i hur man bygger församling utifrån Nehemjas bok i Gamla Testamentet och Apostlagärningarna i Nya Testamentet. På förmiddagen var vi alla samlade för hans undervisning och på eftermiddagen delades vi upp i olika grupper enligt våra arbetskategorier. Anders var gruppledare för vaktmästare och församlingshemsvärdinnor.

Ur Nehemjas bok lyfte Anders fram några viktiga punkter i församlingsbyggandet:
Visionen att få vara med och bygga föds inför Gud i bön.
Innan man pratar med andra ska visionen förankras i verkligheten och den lokala situationen.
Var och en bygger där den är och i sitt sammanhang.
Motstånd kommer från dem som kan tjäna på det.
För att undvika hot inifrån och inre motsättningar måste ledaren vara trovärdig och inte ha någon dold agenda.
Hot utifrån kan förleda oss till att göra saker som inte ligger inom vårt ansvarsområde.
Allt församlingsbyggande ska ha som mål att visa på att vi är på väg mot det fullkomliga. Därför slutar Nehemjas bok med lövhyddofesten.

Förening kring Kviinge kyrka

2011-08-25T15:21:00.000+02:00

Gudstjänstlivet i Kviinge kyrka utmärker sig dels genom att många firar gudstjänst där (i genomsnitt ca 70-80 personer) och dels genom att gudstjänstfirarna till största delen utgörs av barnfamiljer och ungdomar. Dessutom är över hälften av dem inte bosatta inom församlingens geografiska gränser.

Detta gör att det finns ett engagemang och en delaktighet i församlingens liv och verksamhet som inte kan tas tillvara och bejakas på ett ordinärt sätt. I Svenska kyrkans system måste man ju vara bosatt inom en församlings geografiska gränser för att kunna påverka genom sin rösträtt och erläggandet av sin kyrkoavgift.

Samtidigt dras ju pastoratet med en mycket besvärlig ekonomisk situation, och de begränsade resurserna räcker inte till för alla behov och allt vi önskar.

I detta sammanhang har idén väckts att bilda en förening kring Kviinge kyrka/församling för att med ekonomiska och ideella resurser bidra till församlingens växt och utveckling.

Tre personer har under sommaren arbetat med förutsättningarna och möjligheterna för att bilda en sådan förening. De betonar vikten av att vara en del av Kviinge församling, inte något konkurrerande, och att utgöra ett stöd och komplement i församlingen och fungera i nära samarbete med kyrkorådet, samt i öppenhet och med god kommunikation med pastoratet och de anställda.

Föreningens mål är att vara ett stöd för gudstjänstlivet i Kviinge kyrka och församlingens verksamhet i samarbete och samförstånd med kyrkorådet och församlingens anställda personal. Som en första åtgärd planeras att genom medlemsavgifter och frivilliga gåvor kunna anställa en person på 30-40% som ska tillsammans med pastoratets anställda vara engagerad i konfirmand- och ungdomsarbetet samt kunna utveckla ett tydligt utåtriktat arbete i Hanaskog med starkt fokus på gudstjänstlivet i kyrkan.

Alltsammans presenterades igår på kyrkorådets sammanträde där beslutet blev att stödja och uppmuntra bildandet av en sådan förening. Om allt går i lås är tanken att föreningen ska bildas nu inför månadsskiftet.

God tillväxt

2011-08-25T14:37:00.001+02:00

Denna, som meteorologerna säger, typiska svenska sommar med omväxlande sol och regn har det verkligen växt både i trädgårdar och på kyrkogårdarna. Vaktmästarna hinner inte riktigt med i växandet. Ogräs ska bort, häckar klippas en extra gång osv. Tyvärr innebär det snabba växandet att det ibland inte kan vara lika snyggt och fint som vi skulle vilja att det vore, särskilt då på gångarna.

Nu när hösten kommer ska krafter ägnas åt att färdigställa det nya område som fått namnet "ringlunden". Anledningen till namnet är att planteringarna utgörs av cirklar och gravskicket ska vara som i naturlunden. Den befintliga naturlunden för urnor är så uppskattad att den håller på att bli full.

Dessutom verkar intresset för s.k. askgravlund vara stort. En sådan kompletterar minneslunden på så sätt att medan minneslunden är helt anonym kan man i askgravlunden sätta upp skyltar på en "anslagstavla" med namnen på dem som är begravda där.

På en studieresa som kyrkogårdspersonalen gjorde i juni hämtades både information och inspiration från andra kyrkogårdsförvaltningar.

Något annat som växer är även behovet av en renovering av Knislinge kyrka. Alltfler knislingebor hör av sig angående kyrkans "förskräckliga" utseende. Detta kommer sig av att den dåliga luften med mycket avgaser från riksvägen får alger och annat att frodas på väggarna. Det ser tråkigt ut men är inget skadligt, säger de som förstår sig på. Däremot är yttertaket i stort renoveringsbehov. Ingenting har blivit gjort på ca 100 år, så nu är det på tiden. Några takstolar har blivit angripna av fukt och knäckta av stormar. Sådant behöver nu snarast åtgärdas. Vi håller på att ta in anbud på jobbet.

Vigslar i sommartid

2011-08-25T14:26:00.000+02:00

I våra församlingar varierar antalet vigslar väldigt mycket år från år. Förra året hade vi bara ett fåtal medan det i år är betydligt fler. Pingst och Midsommar är inte alls lika populära nu som förr. Istället väljer man tidigt eller sent på sommaren, och det är faktiskt ett och annat brudpar som väljer sen höst och tidig vår.

En vigsel är alltid lite speciell genom sin glada och positiva stämning och de finklädda människorna. Alla verkar inställda på fest och en rolig kväll med högtidligheten i kyrkan som startskottet.

Under detta årets vigslar har det hittills kommit väldigt många gäster. På en i juni var kyrkan full (200) och nu i augusti ca 100 personer. Likaså har det också kommit andra människor som bara vill vara med på vigseln i kyrkan för att "titta". I ett fall var det även några turister som befann sig på kyrkogården och som ville titta på kyrkan som slank upp på läktaren.

Långsam uppvarvning

2011-08-08T14:36:00.000+02:00

Långsamt börjar människor återvända till arbetet efter semestrar och det gör att trafiken i Knislinge ökar. För att vara ett så litet samhälle är det mycket trafik här. Det betyder också att alltfler kan återigen nås på sina arbetsplatser via telefon och e-post.

Själv har jag ägnat de första arbetsveckorna efter semestern åt att bl.a. svara på enkäter och färdigställa ett nytt kyrkoblad. Stiftskansliet vill ha dels en ekonomisk redogörelse och dels en teknisk för vårt it-system med allt vad det innebär av apparater, programvaror, it-uppkopplingar, avtal, bredband m.m. Tillsammans med kamrer och vår it-konsult, vilka alltså nu återvänt till arbetet, så har det gått någorlunda bra att besvara alla frågor i tid. Nu återstår det bara att vänta på att de ska komma ut till oss för en närmare granskning och bedömning av hur det kan gå med anslutning till en gemensam it-plattform för hela stiftet. Syftet är att en sådan anslutning på lite sikt ska kunna medföra avsevärda besparingar i både reda pengar och arbetstid för oss.

En del "dysterkvistar" har naturligtvis redan dödförklarat hela idén, men det kan vara för tidigt. Så gjorde ju många också med det numera ganska bra fungerande kyrknätet.

Höstens kyrkoblad har tagit avsevärt längre tid att färdigställa än vanligt. En anledning har varit svårigheten att få fram bra bilder. Och det är mycket väsentligt. Men det är inte så lätt att i de olika verksamheterna tänka på att ta foton lite nu och då. Det kan dessutom inverka lite störande, t.ex. under en gudstjänst.

För övrigt är de här veckorna innan allt drar igång igen väldigt bra till förberedelser av sådant som ska äga rum under hösten. Då kan det bli trångt med tid för förberedelser och det är guld värt att ha allt färdigt.

För egen del blir jag lite splittrad eftersom en hel del förberedelser bäst görs hemma, där jag har tillgång till alla möjliga böcker och tidskrifter samt material på hemma-datorn, allt som jag samlat på mig under alla arbetsåren. Kanske undrar en och annan granne hur det är med arbetsbörda och arbetstid när man tillbringar många eftermiddagar hemma.

Men som präst har man faktiskt flera olika arbetsplatser: tjänsterummet, arbetsrummet hemma, de olika kyrkorna och de olika hem och andra platser man gör besök på.

OAS-dagar

2011-07-19T14:36:00.000+02:00

Större delen av förra veckan upptogs av OAS sommarkonferens i Kungsbacka. Temat detta år var att glädja sig i Herren. Som vanligt var det stor bredd på talare: förre domprosten i Stockholm Hakon Långström, Daniel Viklund - evangelist i Frälsningsarmén, den engelske biskopen Graham Dow, diakon Ann-Ida Fehn som numera ingår i den ekumeniska kommuniteten på Berget i Rättvik samt naturligtvis de egna inspiratörerna Berit Simonsson och Hans Weichbrodt.

Förutom betydelsen av omvändelse och att svara på Guds kallelse berördes Andens gåvor mycket. Biskopen talade mycket bra om dem och manade oss att inte vara rädda för dem utan ta emot dem i glädje och förväntan. Samtidigt som det också hela tiden finns som en underton att gåvorna behövs för att vi ska kunna fungera i vår kristna tjänst att tjäna varandra och att tjäna samhället.

Själv medverkade jag i ett av förebedjarteamen under helandegudstjänsterna onsdag-fredag eftermiddagar som ägde rum i Kungsbacka kyrka. Vi var ca 10 team och varje team består av tre personer: en läkare, en präst och en förebedjare av annat slag. Varje eftermiddag var kyrkan full av folk och varje team fick be för 4-6 personer. En praktisk övning i att låta sig ledas av och lyssna in Andens ledning. Väldigt uppmuntrande var det att mot slutet av veckan få höra ett och annat vittnesbörd om helande som ägt rum under dessa förbönspass.

Himmelriket här?

2011-07-11T17:36:00.000+02:00

Fick för ett tag sedan en inbjudan till en konferens i Malmö. Det är en helandeskola som arrangeras av bl.a. New Wine, och huvudtalarna är Bill Johnson och Randy Clarke.

Tyvärr kan jag inte delta, men har grävt fram ur bokhyllan en bok av Bill Johnson som heter "Himmelriket tränger fram". I den boken driver han tesen att det stora problemet för kristenheten är att vi inte gör det Jesus sagt åt oss att göra, nämligen "bota sjuka, driv ut onda andar, gör spetälska rena och förkunna budskapet om riket". Och anledningen till att vi inte gör det är att för att kunna göra det måste vi vara helt beroende av Guds helige Ande, och det vill vi inte.

Vi vill själva ha kontrollen och då kan vi inte göra något annat än det som står i mänsklig makt. Att vara goda, snälla och hjälpsamma på alla möjliga diakonala sätt kan alla människor klara av i egen mänsklig kraft, men det som är kyrkans uppgift är att utbreda Guds rike i den helige Andes kraft.

Jesus var under sin verksamhet här på jorden helt beroende av Andens ledning, och genom sitt verk på korset har han öppnat för oss att kunna fortsätta hans helade- och befrielsetjänst. Så gjorde också lärjungarna i Apostlagärningarna och därefter. Efterhand började kyrkan att alltmer lita på egen mänsklig kraft istället för att vara beroende av Anden. Billy Graham lär ha sagt att under den första tiden var lärjungarna till 95% beroende av Anden, idag kan den kristna verksamheten fortsätta till 95% utan den helige Ande.

Tillsammans med den boken hittade jag också i bokhyllan ett par andra böcker om helande, bl.a. ett par av den f.d. engelske prästen Colin Urquhart som var mycket anlitad konferenstalare här i Sverige på 1980-talet. Han driver samma tes som Bill Johnson.

Om vi blickar ut i världen ser vi att de kyrkor och församlingar som växer är de som just satsar på att göra det som Jesus sade åt oss att göra, bibeltroende karismatiska församlingar där bl.a. helande hör till de normala uttrycken för kristen tro.

Jesus sade ju "Störe ting än vad jag gör ska ni kunna göra". Har vi kanske missat något?

Kristen lathet?

2011-07-07T15:46:00.000+02:00

I ett samtal med en 25-årig tjej för ett par veckor sedan kom vi in på det andliga läget i Sverige och varför det är som det är med kyrkor och samfund gällande de dalande medlemssiffrorna. Hennes kommentar var att de svenska kristna är så lata. Hon menade att även om man kallar sig kristen och verkligen vill något med sin tro så är det ändå svårt att masa sig till gudstjänst mer än en gång per vecka, och när man gör det så får gudstjänsten absolut inte vara längre än en och en halv timme, för sedan måste man iväg till allt det andra världsliga.

Hon menade att det minsta man kan göra som troende är att delta i gudstjänsten som ju ska vara ett möte med Jesus och därför borde vara något man ser fram emot och längtar till. Men på annandagar och andra helgdagar som t.ex. Kristi Himmelsfärds dag, Trettondedagen osv så orkar man inte komma. Jämfört med förhållanden i Afrika där man vandrar i timmar för att komma till kyrkan och sedan stannar i församlingsgemenskapen hela dagen så framstår onekligen svenska kristna som lata och oengagerade i sin tro. Alla världsliga omsorger och bekymmer väger tyngre.

Mot detta kan man naturligtvis ha många invändningar, men visst ger det ändå en tankeställare? Är vi svenska kristna lata och ljumma i vår tro? Lever vi kanske rentav mer i och av vår otro än i vår tro, därför att otron är mera bekväm och konform med samhällslivet i stort? Jesus irriterade ju sin tids samhälle och inte minst makthavare, men vilka irriterar sig på dagens Svenska kyrka? I en enkät nyligen visar det sig att svenska folket inte vill att kyrkan ska lägga sig i samhällslivet. Och trots det sjunkande medlemsantalet så finns det inga som helst motioner till höstens kyrkomöte som handlar om vägval framåt och visioner om mission (enligt en understreckare av Bo Brander i dagens nummer av Kyrkans Tidning).

Hur vill vi komma vidare här i Knislinge och Hanaskog? Är vi lata och bekväma och nöjda med hur vi har det? Vilka prioriteringar är vi beredda att göra? Hur kan vår mission på lokalplanet utformas? Vilka resurser - ekonomiska, tidsmässiga eller personella är vi beredda att ställa till förfogade för att bygga Guds rike här?

Inför-sommaren-beslut

2011-06-27T16:43:00.000+02:00

På det sista sammanträdet innan sommaren fattade kyrkonämnden två viktiga beslut. Det ena gällde anställning av Viktoria Jämstorp och det andra renoveringen av Knislinge kyrka.

Viktoria har arbetat 50% som musikledare hos oss i två år nu men inte varit "riktigt" anställd. Hon har förordnats termin för termin, och förutom ovissheten för egen del har det också inneburit svårigheter med att planera verksamheten. Nu beslutade kyrkonämnden att hon ska anställas på en s.k. uppehållstjänst på 50% fr.o.m. nyåret 2012. Det innebär att hon blir tillsvidareanställd, vilket innebär en trygghet för henne själv och att det blir betydligt lättare och roligare att planera verksamheterna långsiktigt.

Förutom att fortsätta med sin arbetsinsats i konfirmand- och ungdomsverksamheterna kommer hon även att vikariera för vår kantor Magdalena som till hösten kommer att vara föräldraledig på 20%.

Inte minst under vårens kraftiga vindar har det visat sig att taket på Knislinge kyrka behöver renoveras. Efter en genomgång av konsultfirma visar det sig vara behov av en omfattande renovering av taket och en restaurering av fasaden. Yttertaket bedöms vara i behov av en omedelbar omläggning.

Kyrkonämnden beslutade därför att ge kyrkokamrern i uppdrag att dels begära tillstånd hos Länsstyrelsen för restaurering samt dels att ta fram anbudsunderlag för arbetet.

Anders Sjöberg och Carl-Erik Sahlberg på besök

2011-06-17T14:51:00.001+02:00

Under hösten får vi besök av två mycket intressanta personer att lyssna till.

Anders Sjöberg har varit missionsföreståndare för EFS och är en mycket uppskattad bibellärare. Han kommer till Osby och den ekumeniska veckan som arrangeras där den 24 till 28 augusti.

Carl-Erik Sahlberg har varit missionär i Tanzania, är teologie doktor i missionsvetenskap och domkyrkokomminister sedan många år tillbaka i Stockholms domkyrkoförsamling med speciellt ansvar för S:ta Clara kyrka och den stora diakonala verksamhet som vuxit fram där. Han är en mycket uppskattad föreläsare som kommer till Glimåkra i GEUT:s regi den 15 och 16 oktober för att tala kring ämnet Sekularisering och bön.

Studiebesök

2011-06-17T14:38:00.000+02:00

Förra onsdagen gjorde vi två studiebesök, ett i Lund och ett i Malmö. Det var hela personalgruppen som arbetar i församlingsverksamheten som åkte för att ta del i hur det kan fungera på olika sätt med det sociala företagandet.

I Lund besökte vi det sociala företaget Origo. Det började med att EFS-församlingen började ordna gratis lunch en gång i veckan. Under dessa utvecklades långsamt en gemenskap och människor som kom dit ville efterhand börja hjälpa till med olika typer av göromål i den utsträckning de kunde. Nu är det ett fristående företag som är uppbyggt kring tre delar: arbetsmarknadsinslussning, tillföra andra icke-materiella värden samt kursen "Hela livet".

I Malmö besökte vi S:t Thomasgården som är Fosie församlingshem. Detta område anses som Sveriges fattigaste stadsdel. I församlingshemmet drevs en tid en fullskalig restaurang, men den gick i konkurs. Då tog församlingen över och började laga lunch varje dag till det facila priset av 25 kronor. Alltfler frivilliga ställde upp och nu är det ca 10 frivilliga, en anställd av församlingen och en i arbetsmarknadsåtgärd.

Vi fick med oss en hel del tankar och tips att arbeta vidare med i vår egen miljö.

Sevärdhet?

2011-06-07T16:48:00.000+02:00

När jag gick över parkeringsplatsen kom det en man med en pojke i 10-årsåldern en bit framför på väg till bilen. Pojken vände sig om och tittade på mig. "Är det där en präst?" frågade han och när han fick ett jakande svar fortsatte han med något jag inte kunde höra och avslutade med "Finns det många sådana?" "Nä", svarade mannen halvvägs inne i bilen, "de är bara två här".

Tänk vad vissa yttranden kan få en att känna sig sällsynt.

Kristi Himmelsfärds dag - Nationaldagen

2011-06-07T16:39:00.001+02:00

Kristi Himm inföll i år ovanligt sent, men eftersom den därmed kom i anslutning till Nationaldagen så blev det en långhelg av alltsammans. Dock kan man inte njuta av så mycket ledighet när man jobbar i kyrkan. Både jag och kantorn var i tjänst varje dag.

På Himmelsfärdsdagen hade vi som traditionen bjuder en ottegudstjänst ute vid hällristningarna i Frännarp. Denna gång kom det 10 personer mer än i fjol då vi bara var fyra. Men då hängde regnet i luften och det var ganska kallt. Nu var det soligt, varmt och fint. Traditionen fullbordades med Hemvärnets kortkonsert i Knislinge kyrka kl. 9.00.

Såsom beslutat var också denna dag den första med återgången gudstjänsttid kl. 9.30. Det märktes på antalet gudstjänstbesökare.

I lördags var det dags för vigsel. Den samlade nästan 200 personer men kom igång 20 minuter försenad eftersom nästan hälften av gästerna blev fördröjda av att en trafikolycka orsakade vägspärrar. Lite intressant var det att fem-sex personer som inte hörde med till gästerna slank in i kyrkan bara för att titta på vigseln.

I söndags var det förutom gudstjänsterna fem barndop. Även denna dag kunde man notera betydligt fler gudstjänstbesökare i Knislinge 9.30 än vad det varit på tiden 17.00.

Igår på Nationaldagen hade vi en ekumenisk bönesamling i Knislinge kyrka. Ca 25 personer kom och det blev en riktigt fin kväll med mycket lovsång, bön och förbön. Naturligtvis kom tanken att sådant här borde vi göra oftare.

Utvärdering av gudstjänsttiden kl. 17.00

2011-05-31T15:57:00.000+02:00

Under hela våren, sedan Nyårsdagen, fram till i söndags har gudstjänsterna i Knislinge kyrka firats kl. 17.00. Efter gudstjänsten i söndags hade vi en utvärdering av hur det fungerat. Knappt 20 personer samlades i tornrummet för samtal.

Det visade sig nästan meddetsamma att detta är ett ämne som berör känslomässigt. Om man tänker för sin egen del så var nog alla överens om att det är mycket bättre med förmiddagstid. Men om man å andra sidan tänker sig att kunna samla fler än de nu stadiga gudstjänstfirarna så var det flera som insåg att det då inte går att hålla fast vid 9.30, utan att det måste till en senare tid.

De flesta röstade för att fortsätta att prova tiden kl. 17.00 även under hösten, men att det då från arbetslagets sida satsas på gudstjänsterna i Knislinge, fr.a. med tanke på konfirmander och ungdomar.

Socialt företagande

2011-05-31T15:49:00.002+02:00

Arbetsgruppen för socialt företagande har träffats igen. Denna gång var även bibliotekarien vid Knislinge bibliotek med.

I Hanaskog cirklar resonemanget kring att göra något med gamla affären som bas. Kanske det skulle kunna bli något ev. med kiosken och minigolfbanan som samarbetspartners. Funderingar finns kring någon form av bl.a. caféverksamhet.

I Knislinge handlar det om någon av de tomma lokalerna längs Brobyvägen mittemot Västanvid, där man kanske skulle kunna utveckla någon form av café- och kulturverksamhet i samarbete med Sockertoppen och biblioteket.

Nästa onsdag ska medarbetarna i församlingsverksamheten åka på studiebesök i Malmö och Lund där det finns olika typer av socialt företagande igång. Vi hoppas få med oss många tips om och mycket inspiration till att utveckla något hos oss.

Ekonomin

2011-05-23T16:02:00.000+02:00

Under veckan har budgetberedningen sammanträtt för att sondera terrängen inför budgeten 2012. Ännu vet vi väldigt lite om inkomsterna för nästa år. Kyrkoavgiftsystemet ger en eftersläpning på två år, vilket betyder att den ekonomiska upphämtningen i samhället får fullt genomslag på kyrkoavgifterna först till 2013.

Inför detta året föll inkomsten för oss med över 7%. Hela den nedgången kommer nog inte att kunna hämtas in till nästa år, så vi får räkna med en nedgång på kanske 2% räknat från de goda åren före 2011.

Det är aldrig roligt att vara i ekonomiskt trångmål, särskilt inte när verksamheterna som bedrivs är angelägna och inget vi vill minska ner på, och allra minst behöva minska på personalen. Den verksamhet vi bedriver är ju ganska personalkrävande.

De största utgiftsposterna är personal- och fastighetskostnader. De gamla kyrkorna drar kolossalt med pengar i underhåll, för de ska ju skötas på ett särskilt sätt.

Tid för gudstjänst

2011-05-23T15:52:00.000+02:00

Vilken som är den bästa tiden för gudstjänst är inte lätt att svara på, verkar det som. Dels handlar det om de vanor man har på en söndag och dels handlar det om traditioner.

I Knislinge har vi nu prövat med gudstjänsttid kl. 17.00 under våren. Det finns de som menar att all annan tid än söndag förmiddag är helt fel. Andra tycker det hade varit bättre kl. 16.00, då ev. medverkande barn inte är så trötta medan invändningarna mot det är att då har man inte mycket av eftermiddagen att disponera för andra saker.

På senaste sammanträdet uttryckte kyrkorådet sin önskan att vi ska behålla tiden kl. 17.00 september till december för att den tiden ska hinna sätta sig ordentligt och verkligen bli prövad.

Nu på söndag ska vi efter gudstjänsten ha en utvärdering av hur man upplevt våren. Hoppas att alla som har en åsikt verkligen både kommer och gör sig hörda.

Strukturutredningen

2011-05-16T11:43:00.001+02:00

I flera blogginlägg under våren har jag nämnt strukturutredningen. På uppdrag av 2007 års kyrkomöte tillsatte Kyrkostyrelsen i maj 2008 en utredning med det övergripande syftet att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna att fullgöra sin grundläggande uppgift – undervisning, gudstjänst, mission och diakoni.

I strukturutredningens betänkande, Närhet och samverkan, som nu lämnats till Kyrkostyrelsen föreslås ett antal förändringar för Svenska kyrkans lokala organisation och för ansvaret för det kyrkliga kulturarvet.

Utmaningar i framtiden
Utredningen har arbetat på Kyrkomötets uppdrag med syftet att skapa effektivare organisation för att Svenska kyrkan ska kunna möta de stora samhällsförändringarna. I framtiden kommer sannolikt mindre andel och antal svenskar att tillhöra Svenska kyrkan. Även flytt från glesbygden till storstäderna innebär stora utmaningar för många församlingar.

Enklare lokal organisation
Strukturutredningen föreslår en enklare organisation för Svenska kyrkan på lokal nivå, byggd på endast församlingar och pastorat. Tyvärr lämnar man delvis den hittillsvarande grunden att församlingen ska vara den grundläggande enheten för kyrkan. Istället blir det pastoratet.

Kyrkobyggnaderna till stiften
Utredningen föreslår att ansvaret för vård och underhåll av kyrkor flyttas från församlingar till stiften. Även ansvaret för inventarier som anges i kulturminneslagen föreslås läggas på stiften. Kyrkorna ägs även i fortsättningen av församlingarna. Detta skulle vara väldigt bra för oss då vi har mycket dyra renoveringar framför oss där vi inte bara saknar pengar utan även den kompetens som behövs för att på rätt sätt ta hand om så gamla och värdefulla byggnader.

Ökad administrativ samverkan
Utredningen föreslår att arbetet med gemensamma administrativa system för kyrkan intensifieras och vidareutvecklas.

Läs gärna utredningen. Den finns att hämta på denna sida som länken leder till.

Sammanläggningsfrågan

2011-05-16T11:32:00.000+02:00

Eftersom stiftsstyrelsen beslutat att enprästpastoraten ska vara borta 2014 måste de tre enprästpastoraten i vårt kontrakt försöka hitta en väg framåt tillsammans med något annat pastorat.

Loshult tycks nu ha bestämt sig för att gå samman med Osby-Visseltofta. Haken är väl att Osby-Visseltofta framhärdar i att inte vilja ha flera församlingar i ett pastorat utan man vill ha en enda församling. Då är man i Loshult lite ängsliga för att den egna identiteten försvinner.

De två andra enprästpastoraten Glimåkra och Hjärsås tycks ha inlett samtal med varandra som har fört dem allt närmare tanken på samgående.

Samtidigt har nu kyrkostyrelsens strukturutredningen lagt fram sitt förslag som innebär vissa ändrade förutsättningar i hela denna fråga.

Andlig disciplin

2011-05-16T11:15:00.000+02:00

"Disciplin" är ett ord som inte har så positiv klang för många, men faktum är att det är en väldigt bra sak i måttliga mängder och på rätt sätt. Har man en bra disciplin på sig själv beträffande t.ex. olika rutiner så kan man spara mycket tid och energi. Dessutom innebär det möjligheter till att bättre ta tillvara tiden för viktiga saker. Med en god studiedisciplin t.ex. kommer man någon vart i studierna, man lär sig och utvecklas i sitt tänkande och kan även nå fram till både examen och arbete.

Så är det även på det andliga området. Genom en andlig disciplin kan jag aldrig förtjäna varken Guds nåd eller välsignelse, men den hjälper mig att hålla relationen med Gud i god form samtidigt som jag växer i mitt andliga liv. Likaså är en andlig disciplin till mycket god hjälp när det gäller att tygla min egoism, själviskhet och bekvämlighet.

Tyvärr tycker jag att vi alltför ofta försummar att tala och undervisa om detta ämne i kyrkan, kanske av rädsla för att det ska missuppfattas som en slags gärningslära. Konsekvensen kan ofta bli bl.a. den att skillnaden mellan ett kristet liv och ett liv med annan inriktning kan bli väldigt otydlig, och att man som kristen inte är så noga med hur man lever sitt dagliga liv.

Att ha en relation med Jesus innebär ju något speciellt. Han är inte vem som helst, inte vilken kompis som helst vars råd och tips man kan bejaka eller avfärda hur som helst.

Träd

2011-05-16T11:00:00.000+02:00

När jag kom hit, januari 2006, såg det ut som det gör nu runt kyrkan i Knislinge, dvs inga träd. Däremot fanns det väldigt många stora stubbar från de träd som tidigare funnits där. Likaså kan man på gamla foton se hur kyrkan var praktiskt taget så inbäddad bland stora träd att den inte syntes.

Någon gång har frågan kommit upp på kyrkorådssammanträde om att plantera nya träd. De flesta har tyckt att det är bättre nu när man kan se kyrkan tydligt. Vaktmästarna har varit tacksamma för att slippa allt jobbet med löven på hösten.

Nu har frågan kommit upp igen i kyrkogårdsnämnden, som även har äskat pengar i nästa års budget för att plantera nya träd. Visserligen kanske inte lika många som tidigare men ändock. Själv tycker jag det är bättre som det är nu, utan träd. Det harmonierar bättre med den öppna yta som det blivit nu med ombyggnaden av torget. Det har blivit så öppet och fint i ett stråk från vårdcentralen - torget - kyrkan.

Träd finns det ändå gott om på kyrkogården, lite längre bort från kyrkan som en fin inramning.

Stilla veckan

2011-04-27T11:53:00.000+02:00

Även om de flesta talar om veckan före påskhelgen som "påskveckan" så heter den i kristen tradition "stilla veckan". Tanken är att man under denna vecka ska stilla ner sig inför det stora dramat som de tre heliga dagarna skärtorsdag, Långfredag och Påskdag ställer oss inför.

Tyvärr verkar det som om alltfler kristna människor inte tar vara på denna möjlighet, utan låter vardagslivet rulla på som vanligt. Under de första tio åren av min prästtjänst hade man i församlingarna i Göteborg passionspredikningar en gång i veckan under hela fastetiden och under Stilla veckan varje kväll.

Dessutom var det inte ovanligt att man på Långfredagskvällen hade predikogudstjänst då man predikade över att Jesus nedsteg i dödsriket och vad det betyder för oss och vår död. Detta ämne, vad som händer när vi dör, tycker jag det verkar som om vi verkligen hade behövt undervisa om.

Många kristna tycks ha den uppfattningen att de döda befinner sig i ett tillstånd av sömn, men det är en missuppfattning. När Bibeln talar om dem som är avsomnade avses kroppens "sömn" i graven, men tillståndet hos de avsomnades själar beskrivs aldrig som en sömn.

Utgångspunkten är Bibelns lära om att människan består av kropp, själ och ande och att den kroppsliga döden innebär att kroppen skiljs från själen och anden. Därefter beskrivs tillståndet för dem som dött i tron på Kristus som sin Herre och Frälsare som "att vara hos Kristus" eller "att vara med Kristus i paradiset". Att det inte kan röra sig om en sömn framgår tydligt då det sägs vara en vinning att dö och "mycket bättre" att vara hos Kristus än att leva kvar i de jordiska förhållandena.

De ställen i Bibeln som handlar om detta visar också att de dödas andar kan känna igen varandra, vilket sovande människor inte kan.

Ojdå, nu går visst undervisningen av bara farten. Under den gångna stilla veckan har jag haft nio gudstjänster med åtta predikningar, så det tar lite tid att bromsa in. Under några dagars ledighet nu i "påskveckan" får jag ägna mig åt att klippa gräs och pyssla med lite av varje i trädgården som i detta fina försommarväder fullkomligt exploderar.

Personalförändringar

2011-04-16T12:59:00.000+02:00

I höst kommer vår diakon Maria Einarsson att påbörja ett års föräldraledighet. Under hösten kommer hon att få en vikarie från Broby som heter Marlene Holmqvist. Under våren 2012 kommer vår diakoniassitent Therese Oleskog tillbaka efter sin föräldraledighet, och hon kommer då att arbeta 100%.

Vår kyrkokamrer har begärt att få gå ner i tjänst till 80% fr.o.m. i höst. Det innebär att en del arbetsuppgifter kommer att få läggas över på andra i personalgruppen.

Från kyrkorådet i Knislinge-Gryt

2011-04-16T12:55:00.000+02:00

Församlingsinstruktionen för Knislinge-Gryts församling är nu färdig och inskickad till domkapitlet via kontraktsprosten. När den kommer tillbaka och förhoppningsvis fastställd av domkapitlet kommer den att vara tillgänglig för alla intresserade och dessutom läggas ut på pastoratets hemsida (knislinge.nu).

Verksamhetsberättelserna är färdiga. Kyrkorådet konstaterar en fin utveckling av särskilt barn-och ungdomsverksamheten under de senaste åren och menar att vi måste se till att ta vara på och behålla en sådan utveckling.

I sommar kommer det att hållas tre musikgudstjänster förutom den traditionella kvällen med barnen från Tjernobyl.

Kyrkorådet fick också information om gruppen som arbetar med det sociala företagandet. Denna lilla grupp sonderar terrängen för vilka områden inom våra samhällen Knislinge och Hanaskog som skulle kunna vara aktuella och hur man då ska gå tillväga.

Förändringstider

2011-04-16T12:45:00.000+02:00

Häromdagen kunde man läsa i tidningen att antalet anställda i Svenska kyrkan har ökat med 90% från år 1970 tills nu. Anledningarna är flera. Bl.a. har administrationen ökat mycket och sådant som förr kunde göras på ideell basis av hemmavarande kvinnor måste numera göras av anställda.

Men det är underligt att när folkbokföringen i början av 1990-talet fördes över från kyrkan till Skatteverket så minskade den administrativa personalen inom kyrkan så lite att det nästan inte var mätbart, medan Skatteverket anställde märkbart fler personer.

I den kyrkliga statistiken kan vi se att under de senaste åren har i pastoraten församlingsverksamheten ökat med ca 3-4% medan fastighetsförvaltningen har ökat med 6,5% och administrationen med 6,6%.

Därför är det intressant och välkommet med strukturutredningen som nu lämnat sina förslag till Kyrkostyrelsen i Uppsala. Den föreslår nämligen att både förvaltningen av kyrkorna och förteckningarna över de kyrkliga inventarierna ska föras över till stiftet. Församlingen ska fortfarande äga sin kyrka men förvaltningen och skötseln ska skötas av stiftet då man menar att det är lättare för stiftet att tillhandahålla kompetent personal.

Till detta kommer planerna på en gemensam it-plattform för hela stiftet och så småningom för hela Svenska kyrkan, vilket då innebär att stiftet skulle kunna ta över en hel del av bokföring, löneutbetalningar och fakturabetalningar från pastoratet, samt möjliggöra stora gemensamma inköp av datorvaror, program och licenser.

Med minskad administrativ personal och minskad arbetstid på fastighetsförvaltning och strulande datorer kan det kanske bli mer tid och fokus på den grundläggande uppgift som kyrka och församling egentligen finns till för att utföra.

Enkäter

2011-04-16T12:30:00.000+02:00

Även om de vanliga posthögarna minskar något på längre sikt så innebär det inte mindre arbete, för i samma eller rent av snabbare takt växer mängden av e-post. Varje dag går det åt rätt lång tid för att beta av alla mail som kommit sedan dagen innan.

Förutom reklam av olika slag som snabbt kan sorteras bort kommer det allt oftare olika enkäter som ska svaras på. Det är enkäter från kyrkokansliet i Uppsala, från stiftskansliet i Lund, från de fackliga organisationerna och från otaliga studenter och forskare från olika institutioner vid universiteten.

Det är frågor som gäller allt från hur pastoratet sköter fastighetsfrågor till kyrkoherdens sätt att hantera personalfrågor och behov av stöd och utbildning m.m.

Alla skriver ungefär likadant i inledningen: Vi ber att du tar dig tid att fylla i denna enkät. Det tar bara några minuter. Ditt svar är jätteviktigt för att vi ska kunna veta hur vi på bästa sätt ska kunna gå vidare i utredningen/forskningen/anslagsfördelning etc.

Och det visst vara riktigt att det kanske bara tar några minuter att fylla i en enkät. Men när det trillar in en efter en så blir det till slut ganska många minuter varje vecka.

Med tanke på detta verkar det som om församlingslivet snart är kartlagt på alla möjliga sätt. Vad nu det kan leda till???

Informatiör från stiftet

2011-04-16T12:20:00.000+02:00

I förra veckan fick jag besök av en av informatörerna från stiftet. Man har från stiftet beslutat att hjälpa oss i pastoraten med informationsfrågor genom att tilldela varje kontrakt en informatör. Denne ska hjälpa oss på olika sätt med att inventera behov och vad som redan finns samt hjälpa oss att komma vidare med t.ex. ideer och utbildningar och olika typer av samarbete där det verkar till att finnas gemensamma önskemål.

Så t.ex. mynnade vårt samtal ut i att vi till hösten ska ha en samling för både medarbetare och förtroendevalda om Svenska kyrkans intranät och den gemensamma it-plattformen så att vi kan få en lite bättre uppfattning om hur dessa funktioner ska kunna användas.

GEUT-möte

2011-04-16T12:13:00.000+02:00

Som vanligt är det spännande planeringar på GEUT. Denna gång började vi med att sammanfatta våra intryck från de senaste samlingarna, och vi kom fram till att det var ett bra upplägg med ett pass på förmiddagen för speciellt intresserade såsom t.ex. präster och pastorer, därefter lunch och sedan två pass på eftermiddagen med kaffe emellan för alla.

Så hade vi det i Kviinge med Göran Larsson. I höstas med Peter Halldorff var det senare på eftermiddagen och en kvällsgudstjänst. Det verkar inte lika bra.

Nästa samling blir den 21 maj kl 19 i Hjärsåslilla missionshus i Knislinge med Lena-Marie Klingvall. En lite annorlunda samling men den ligger bra i tiden med tanke på hennes medverkan i TV, först i Här är ditt liv och sedan nu bara för någon vecka sedan i Så ska det låta.

Till hösten i oktober kommer Carl-Erik Sahlberg och i början på februari nästa år OAS-inspiratören Hans Weichbrodt.

Revision - fasta - påsk

2011-04-03T12:49:00.000+02:00

Så här dags på året är det dags för revision och bokslut av det år som gått, 2010. Vi slutrevisionsmötet hade revisorerna inget att anmärka på, tvärtom så fick vi faktiskt lite beröm för vissa saker som vi blivit bättre på.

Till detta möte kom jag efter att ha haft två begravningsgudstjänster och kunde därför inte låta bli att göra en reflexion om hur hela dagen gick i bokslutets och revisionens tecken.

För det är ju så att enligt kristen tro så innebär döden att livet avslutas, det dras streck i "räkenskaperna" för ens liv, och det är dags för bokslut och revision inför Gud. Det kan därför göras ganska intressanta homiletiska kopplingar mellan revision av pastoratets räkenskaper - revision av livet kopplat till kyrkoårets innevarande fastetid och den kommande påsken med uppståndelsens budskap i sikte.

Strukturfrågan

2011-04-03T12:39:00.000+02:00

Så har vi haft ännu ett kontraktsråd där sammanläggningen av pastoraten i kontraktet varit i centrum. Denna gång närvarade även en av stiftsjuristerna samt en av ledamöterna i stiftsstyrelsens arbetsutskott.

Vi fick veta att stiftet vill ha en ändamålsenlig indelning av pastoraten, och med "ändamålsenlig" menar man att varje pastorat ska ha ekonomisk och teologisk bärkraft. Det är därför önskvärt med lite större arbetslag där man lättare kan vikariera för varandra vid kortare vakanser samt ha alla fyra personalinriktningarna representerade i form av hel- eller deltidstjänster: präster, musiker, diakoner, pedagoger.

Stiftets beslut att alla enprästpastorat ska upphöra den 1/1 2014 står fast, och det beviljas inga dispenser. Under hösten kommer stiftet att skicka ut förslag på tänkbara alternativ till de berörda, och därefter under våren kommer en formell remiss från stiftet med det förslag som man där ser som bäst. Beslut fattas sedan under hösten 2012.

De pastorat som ska gå samman får bereda sig på att all befintlig personal kommer att sägas upp och att det nybildade pastoratet kommer att vara fritt att anställa vilka de vill efter vanliga ansökningsförfaranden.

Hur det blir för oss vet vi inte riktigt. Det beror i första hand på grannpastoratet Hjärsås som inte verkar till att vilja komma till oss förrän i tredje hand. Vårt eget förslag om att göra hela kommunen till ett pastorat verkar inte någon av de andra att nappa på.

Det betyder att om inte Hjärsås kommer till oss berörs vi inte av någon sammanläggning för såvitt inte stiftet kommer att driva förslaget om hela kommunen som ett pastorat.

Sådant är läget just nu, men det kan komma att förändras med tanke på de utredningar från statens sida som är på gång gällande bl.a. begravningsverksamheten.

Sociala ekonomin

2011-04-03T12:24:00.000+02:00

Som jag skrivit tidigare är det nu möjligt för församlingarna i Svenska kyrkan att bedriva näringsverksamhet, men inte med vinstsyfte utan som social ekonomi då vinsten innebär att människor som p.g.a. t.ex. långtidssjukskrivning eller arbetslöshet kan göra en insats utifrån sina förutsättningar och känna att de behövs.

I veckan träffades vi några stycken, två personal, en förtroendevald och två företagare, för att se hur vi kan gå vidare med en social ekonomi för vår del. De tänkbara projekt som engagerade mest var ett i Hanaskog och ett i Knislinge. Inför nästa träff ska vi "sondera terrängen" lite mer i detalj för att komma underfund med om det är möjligt och vilka praktiska vägar vi behöver välja.

Detta är ett spännande projekt och något helt nytt att gå in i.

Vuxenkatekumenat

2011-03-28T12:11:00.000+02:00

Till personalsamlingen förra veckan fick vi besök från stiftet av en handläggare som arbetar med och därmed informerade oss om det s.k. vuxenkatekumenatet.

Det är en annan modell för att hjälpa människor in i den kristna tron jämfört med Alpha-kurserna.

Alpha: man träffas i en "reglerad" studiegång med 11 samlingar helst varje vecka, ett helgläger, och där varje samling består av måltid och föredrag i storgrupp och därefter samtal i smågrupper. Föredragens innehåll är givet.

I vuxenkatekumenatet träffas man i en liten grupp ungefär varannan vecka. Vad man talar om bestäms när man samlas utifrån de frågor och funderingar som deltagarna har. Förutom en ledare för gruppen får deltagarna "faddrar" som hjälper deltagarna i samtalen och i gudstjänstbesök. Katekumenatstiden kan vara mellan ett och ett och ett halvt år. Den inleds med ett välkomnandemoment i den vanliga söndagsgudstjänsten och avslutas med ett sändningsmoment, vilket även kan utgöras av dop eller konfirmation. Under deltagandetiden läggs in ytterligare två gudstjänsttillfällen då deltagarna uppmärksammas.

Vi tyckte det lät mycket intressant. Några fördelar som vi upplevde gentemot Alpha är
- att man inte behöver samla så stora grupper, utan kan börja med ett par personer.
- att det finns en tydlig koppling till gudstjänsten.
- att kursplanen inte är detaljerat fastställd från början utan kan i hög grad anpassas till deltagarnas frågeställningar.
- att det är inbyggt med "faddrar", vilket borgar för en personlig kontakt med andra som lever med i kyrkans och församlingens liv.

Gemensam IT-plattform

2011-03-28T11:58:00.000+02:00

Så var det kursdags, denna gång i Hässleholm där det handlade om en gemensam it-plattform för hela Svenska kyrkan. På nationell nivå har pengar avsatts för församlingarna för detta ändamål. Hela saken ska skötas av stiften. Därför anordnades denna kursdag av stiftet.

Tanken bakom är att i en tid när kyrkan måste spara finns det mycket pengar att spara genom en gemensam it-plattform. Församlingarna ska inte behöva köpa in varken hårdvara eller mjukvara utan det ska kunna ske inom denna it-plattform. På stiftet ska det finnas stora servrar med de flesta program som behövs och genom en liten apparat, s.k. tunn klient, ska man enkelt och snabbt vara uppkopplad och kunna använda de gemensamma programmen.

Dessa tunna klienter är en slags förenklade datorer som är både mycket billiga och mindre stöldbegärliga. Genom gemensamma inköp kan priserna pressas, och likaså priserna på programmen eftersom man då upphandlar ett stort antal licenser samtidigt.

I förlängningen kan även stiftet ta över församlingsadministration såsom lönebehandling, fakturabetalning, bokföring m.m., och därmed kan även församlingarna spara in på kyrkokamrers- och andra administrativa tjänster. Är det tänkt, i alla fall.

Nu först under våren och hösten kommer man att inventera församlingarna för att se vad som finns beträffande apparater, program, uppkopplingar och tjänster, samt åldern på både materiel och personer. Därefter kommer vi att få besked om hur vi ligger till för inkoppling på en sådan här gemensam plattform. Om vi har precis skaffat nya datorer t.ex. och har administrativ personal som har långt till pensionen, då hamnar vi långt bak i kön medan en församling som står i begrepp att skaffa nya apparater och där personal snart ska gå i pension är aktuell för en snar inkoppling.

Allt det här är naturligtvis helt frivilligt från församlingarnas sida att gå med i.

Kyrkliga handlingar

2011-03-19T15:00:00.000+01:00

För någon vecka sedan skrev jag här i bloggen om alla vardagssysslor som måste tas itu med. Väldigt ofta är det fråga om administrativa ting, men ibland bryts de av med mer prästerliga saker. Dock kan även de bli lite enformiga, som när man, vilket inträffade efter jul och nyår, har sju - åtta begravningar som väntar.

Dock har det den senaste veckan varit ovanlig variation på de kyrkliga handlingarna. Jag har faktiskt haft tre sorters samtal: samtal inför dop, samtal inför vigsel i sommar samt samtal inför begravning. Det som fattas är konfirmationen, men de samtalen tar komminister Fredrik och ungdomsledaren Lena hand om.

Beträffande dopen har det återigen kommit positiva reaktioner på de separata dopgudstjänsterna i Knislinge kyrka på vissa söndagar kl. 14.00. Det händer att även barn från Hanaskog och Hjärsås blivit döpta då. Men allra bäst skulle det nog vara om man kunde ha dopgudstjänst på lördagar vid samma tid. Detta är dock omöjligt eftersom dels personalen behöver ha åtminstone en ledig dag i helgen tillsammans med familjen, och dels att det blir ekonomiskt dyrbart att värma upp kyrkan en dag extra. På söndagen är den ju ändå igång p.g.a. gudstjänsten.

Middagsbön

2011-03-19T14:48:00.000+01:00

Efter djupa samtal i det medarbetarlag som arbetar med församlingsverksamheten kom vi fram till att det skulle vara fint med en timmes bön och lovsång varje vecka mitt på dagen.

Vi började förra veckan och har nu haft två sådana "middagsböner". Vi sätter oss på stolar i en halvcirkel framme i koret och inleder med några lovsånger. Därefter har vi delat upp oss i mindre grupper, där vi bett för varandra. Som avslutning har vi återsamlats och sjungit något.

En timme går fort så mer hinns inte med, men det behövs ju inte heller. Hittills har vi varit medarbetarlaget plus en till. Men det är öppet för alla.

Askonsdagen

2011-03-19T14:43:00.000+01:00

På askonsdagen brukar vi fira en askonsdagsmässa som inledning på fastetiden. Under denna mässa blir det tillfälle att komma fram för ett korstecknande med aska i pannan. Så får var och en möjlighet att inviga fastetiden med sina speciella "löften" eller sätt att fasta på.

Denna onsdag var vi ett femtontal personer, och flera uttryckte sin uppskattning över denna mässa. Vid närmare samtal visade det sig att det inte bara var just denna mässa, utan att det kanske också handlade om hur fint det kunde vara med en mässa på vardagskvällar. Vi får väl se vad som kommer i framtiden.

Syföreningarna

2011-03-19T14:38:00.000+01:00

Här i Knislinge har vi två syföreningar, eller arbetsföreningar som de egentligen heter. Som på så många andra håll är det mycket trögt med nyrekrytering, vilket innebär att genomsnittsåldern är mycket hög och det minskande medlemsantalet beror på naturlig avgång.

Knislinge kyrkliga arbetsförening hade tidigare en årlig auktion, men året efter att jag börjat här upphörde den. Man orkade helt enkelt inte med. Dessutom omstrukturerades föreningsarbetet till att bli mycket enklare, och man upphörde nästan med att vara en förening. Likaså tyckte man att varken jag eller diakonen behövde vara med längre på träffarna. Det var den sociala gemenskapen som var det viktiga.

Bivaröds kyrkliga arbetsförening har fortfarande hela föreningsförfarandet med årsmöte och styrelse. De träffas lite mer oregelbundet och istället för någon auktion tar man ansvar för en passionsgudstjänst och en friluftsgudstjänst om året. Dessa gudstjänster hålls i Bivaröds gamla skola och föreningen står för det efterföljande rikliga kyrkkaffet. På en del av träffarna får medlemmarnas män vara med, vilket har bidragit till att höja deltagarantalet en del. På de träffarna brukar jag också vara med och hålla en andakt.

Kyrkoherdesamtal

2011-03-19T14:28:00.000+01:00

En gång varje månad är det en samling i Lund för en grupp på fyra kyrkoherdar. Det kan kanske snarast betecknas som ett slags handledningssamtal. Det blir intressanta samtal eftersom vi har olika erfarenheter olika långa tjänstetider som kyrkoherdar. En i gruppen har dessutom under många år varit fackligt aktiv.

Tyvärr är det nu en i gruppen som slutar som kyrkoherde för att övergå till en lärartjänst. Inte alltför sällan kan man läsa om hur detta sker i t.ex. Kyrkans Tidning. Orsaken är väldigt ofta att det blivit konflikt mellan kyrkoherde och förtroendevalda. Och eftersom det är kyrkonämnd eller kyrkoråd som är arbetsgivare så har man som "chefstjänsteman" i organisationen inte så mycket att sätta emot. Det brukar kallas för "samarbetsproblem" eller dylikt.

Bakom döljer sig som regel ganska olika syner på kyrkans och församlingens uppdrag och vision. Som kyrkoherde är man präst och teolog, och ser därför till den "religiösa" delen, medan många förtroendevalda är mest intresserade av de mer praktiska frågorna som gäller fastigheter och kyrkogårdar. Det innebär också en klar prioriteringsriktning för de ekonomiska tillgångarna.

Den här dubbelheten i andligt och materiellt kallades förr för "den dubbla ansvarslinjen". Numera benämns det som "det gemensamma ansvaret". Häri ligger ett inbakat problem genom att många förtroendevalda i Svenska kyrkan inte är så intresserade av "den religiösa delen" medan det enligt Kyrkoordning och den nu föreslagna ändrade verksamhetsindelningen i budgetarna är just den delen som ska vara styrande. Och det är den delen som kyrkoherden har ansvar för.

Så nu är vi bara tre i gruppen, förutom handledaren. Vi får väl se om det kan komma någon ny medlem eller om vi ska ingå i någon annan grupp.

Ny vaktmästare

2011-03-19T13:26:00.000+01:00

Sedan ett par år tillbaka har Joakim Skoog arbetat hos oss som kyrkvaktmästare på olika vikariat. Nu sedan i somras har han varit hos oss som vikarie för Håkan Einarsson.

Eftersom vår tidigare vaktmästare Lennart Persson slutat, så har den tjänsten varit ledig och sökts av Joakim. I tisdags beslutade arbetsutskottet att anställa honom tillsvidare på den tjänst som Lennart lämnat.

Vardagssysslor

2011-03-07T16:27:00.001+01:00

Ibland på kvällen kan man se tillbaka på dagen som gått och fråga sig vad man egentligen har gjort. Svaret är inte alltid självklart tydligt. De dagliga rutinsysslorna tar faktiskt mycket mer tid i anspråk än man tror utan att man lägger märke till det.

Sådana saker som att lyssna av telefonsvararen tar sin tid när det ibland kan vara 10-15 meddelanden. Den vanliga posten tillsammans med e-posten tar också mycket tid. Dessutom behövs en mängd småsamtal för att samarbetet mellan personalen ska fungera på bästa sätt.

Attestera räkningar måste göras nästan varje dag. Alla räkningar som berör församlingsverksamheten ska slutattesteras av mig.

Personalen inom församlingsverksamheten ska redovisa sina fyraveckors arbetsscheman, lämna in reseräkningar och tillägg för obekväm arbetstid samt alla former av ledighetsansökningar.

De olika sammanträdena ska förberedas och i många fall efterarbetas genom att t.ex. vissa beslut ska verkställas.

Medarbetarsamlingarna som vi har på onsdagen tre av fyra veckor ska förberedas och i vissa fall också efterarbetas.

Den långsiktiga verksamhetsplaneringen ska hållas aktuell och stämma med önskade ledigheter samtidigt som i vissa fall vikarier behöver ordnas.

Deltagande i vissa kurser är nödvändigt för att hålla sig informerad om utvecklingen inom t.ex. kyrkliga bestämmelser, budgetfrågor och allt som gäller personal (lagar, bestämmelser, kollektivavtalen m.m.), och i samlingar för kyrkoherdar som ordnas av både stift och kontrakt.

För personalen ska genomföras utvecklingssamtal, lönesamtal och löneförhandlingar. I vissa fall även andra fackliga förhandlingar.

Utöver detta kommer de mer prästerliga sysslorna såsom förberedelser och genomförande av gudstjänster och andakter, dop och begravningar, bibelstudier och bönegrupp, själavårdssamtal m.m.

Över året inträffar även en del tunga arbetsuppgifter som kräver mycket tid och eftertanke: verksamhetsberättelserna för det gångna året från personalen, verksamhetsplan för kommande år, budgetarbetet samt nya kyrkoblad fyra gånger om året.

Det sociala företagandet

2011-02-24T15:25:00.000+01:00

I veckan har vi varit några stycken som träffats för att spåna lite i hur vi kan gå vidare med frågan om socialt företagande. det är inte helt lätt, dels är vi inte riktigt på det klara med vad vi verkligen vill satsa på och dels vet vi inte riktigt vilka kontakter man ska ta.

Vi kom dithän att vi börjar med att ta kontakt med några personer som vi vet är engagerade på olika sätt med byarnas utveckling. Därefter träffas vi igen för att kanske bestämma oss för en studieresa till någon församling som redan satt igång och alltså har lite erfarenhet.

Annorlunda helg

2011-02-24T15:21:00.000+01:00

Göran Larsson är teologie doktor, präst och efter många år i Jerusalem en av Svenska kyrkans främsta kännare av judendomen och relationen kristendom-judendom. Därför blev det en mycket intressant och givande helg med honom i Kviinge.

På förmiddagen talade han inför en mindre skara om språkliga och kulturella översättningsproblem mellan svenska och bibelhebreiska för att avsluta med lite kommentarer kring de närmaste söndagarnas gammaltestamentliga texter.

På eftermiddagen blev vi så många att vi fick vara i kyrkan. Då handlade det om den gammaltestamentliga gudsbilden och en del andra svåra texter. På söndagen predikade han i högmässan.

Själva hade vi dessutom förmånen att få prata mer med honom privat eftersom han bodde hemma hos oss. Bl.a. fick vi tillfälle att prata om hur olika man kan uppfatta händelser i Israel om man befinner sig där på plats eller här hemma på avstånd. Det är inte alltid att saker och ting är som de ser ut att vara. Dessutom verkar det vara den främsta uppgiften som väldigt många Israelbesökare tagit på sig att lösa den stora konflikten i området, vare sig man kommer från Svenska kyrkan, någon annan organisation eller som vanlig turist.

Årlig besiktning

2011-02-17T16:32:00.000+01:00

Liksom bilar ska in på besiktning ska också personalen in på hälsokontroll, dock bara vartannat år. Det är en bra genomgång som delvis gör det möjligt att hålla koll på bl.a. arbetsmiljön. Därför har alla i personalen nu i februari varit inne på företagshälsovården.

En sådan hälsoundersökning innefattar kontroll av blodvärden, blodtryck, syn, hörsel, midjemått, längd, vikt, ett antal frågor om hur man mår och hur man uppfattar sitt arbete och arbetsmiljö, samt för dem som vill även en konditionsmätning. Det sammanställda resultatet jämförs sedan med resultaten för två år sedan, och på så sätt kan man följa både sin egen och arbetsplatsens utveckling.

Själv fick jag godkänt i allt, även om blodtrycket var lite lågt (110/65) och vilopulsen för långsam (47).

Knislinge kyrkogård

2011-02-17T16:15:00.000+01:00

Det nya hittills tomma stora gräsområdet nedanför minneslunden behöver nu snarast tas i bruk. Föreskrifter och ordningsregler ska därför beslutas av kyrkogårdsnämnden vid nästa sammanträde.

Vid samtal med församlingsbor har det framkommit önskemål om en askgravlund. En sådan kan man säga är en utveckling av minneslunden på så sätt att medan minneslunden är fullständigt anonym har askgravlunden en plats där namnen på dem som är gravsatta där kan anges.

Frågan om att ställa upp gamla återlämnade gravstenar mot muren ställdes, och vilka stenar ska bevaras, flyttas eller förstöras. Vi måste undersöka vilka regler och lagar som gäller för gamla gravvårdar.

Efter stormen i förra veckan har en del gamla gravstenar fallit omkull. Detta beror som regel på den mjuka marken i samband med tjällossning.

Nykyrkan i Kviinge

2011-02-17T16:06:00.000+01:00

Planerna på att bygga om i den del av Kviinge kyrka som kallas "nykyrkan" har stått stilla en längre tid. Den främsta anledningen till det är omläggning från oljeeldning till annan värmekälla. Innan en sådan ändring kan göras måste man utföra en fuktmätning i kyrkan under ett helt år. Den mätningen blir klar nu till sommaren, och därför har det blivit aktuellt att ta tag i hela frågan igen nu.

Dröjsmålet har emellertid gett oss extra betänketid, och det har inneburit att vi bestämt oss för att inte utföra hela arbetet nu, utan ta två etapper först: omläggning av värmesystemet och ombyggnad av den del som är under läktaren, alltså toalett och pentry.

Dessutom har det under denna kalla vinter visat sig att "barnens kapell", det gamla bårhuset, inte är tillräckligt isolerat för att hålla värmen när barnen är där på barnsamlingarna under gudstjänsterna. Framför allt är det porten som läcker värme som ett såll. Kyrkonämnden beslutade därför att detta ska åtgärdas på ett sådant sätt att barnen kan vistas där i ett behagligt klimat på ca 20 grader.

Nytt golv

2011-02-17T15:58:00.000+01:00

Någon tid före jul inträffade ännu en vattenläcka i Knislinge församlingshem. Tyvärr inträffade den på ovanvåningen, vilket medförde att vattnet skadade både trappan, golvet i barnsalen i källaren och en bit av golvet i den stora församlingssalen.

Frågan blev därför om vi ville ha lagat den biten av golvet som blev skadad, eller om vi skulle passa på att lägga om hela golvet. Vi beslöt att lägga om hela golvet därför att det var väldigt slitet och att det inte skulle se så bra ut med en ny "ruta" i det gamla golvet.

Det är därför reparationsarbetet har dragit ut väldigt mycket på tiden. Först skulle ju allt fuktskadat torka och sedan golvet läggas om. Att bryta upp hela det gamla golvet tog sin tid eftersom den tidens isolering bestod av en sorts sågspån, och därefter har de underliggande balkarna behövts kompletteras för att få ungefär samma höjd som golvet i den lilla salen.

Om ca en månad ska det emellertid vara färdigt.

Bibeln för nybörjare

2011-02-09T16:29:00.000+01:00

Mellan jul och nyår sände SVT 2 en serie i tre delar som hette "Bibeln för nybörjare". Den handlar om fyra präster/pastorer som samlat en gruppmänniskor som vill prova att leva som kristna i tre veckor. Det är mycket intressanta program och ger på många sätt en tankeställare om hur man som kristen kanske ibland kan anpassa sig alltför mycket till omvärlden utan att märka det.

Vi tittar på denna serie med ett avsnitt i taget på medarbetarsamlingarna, och det ger upphov till många intressanta och viktiga samtal. Samtidigt som det ger oss vissa ideer till vårt eget arbete.

Ekumeniska satsningar

2011-02-09T16:23:00.000+01:00

Det ekumeniska samarbetet bedrivs av föreningen GEUT, som nu har haft sitt årsmöte och tillik styrelsesammanträde. Det ligger en del spännande samlingar framför. Närmast i tid är helgen med Göran Larsson, välkänd och världserkänt kunnig inom Gamla Testamentet och relationerna kristna-judar. Han har i många år arbetat på Svenska Institutet i Jerusalem.

I maj månad kommer Lena-Marie Klingvall och i oktober Carl-Erik Sahlberg från S:ta Klara i Stockholm.

Vi beslöt även att försöka ha regelbunden ekumenisk bönesamling varje månad framöver, men under detta år starta upp med en gång i kvartalet. Det blir i mars i Glimåkra och i maj i Knislinge.

Konfirmanderna

2011-02-09T16:17:00.000+01:00

Just nu har konfirmanderna praktisk arbetsorientering, PRAO, på olika arbetsplatser, och därför träffar vi dem inte som vanligt. Istället har det varit föräldramöte och i lördags en heldag med dem. P.g.a. vattenläckan och reparationer i församlingshemmet fick denna dag förläggas till Hjärsåslilla missionshus.

Det visade sig populärt. Ett stort hus med många rum och skrymslen i som gjort för att leka kurragömma. Så blev det också. Men annars fokuserade denna dag även på de tio buden.

Nu under våren har de även fått välja lite olika inriktningar på vad de vill hjälpa till med. Några har vatl att ordna kyrkkaffe, andra att fortsätta gå i processioner och sjunga lovsång. Några har valt en diakonal inriktning då de får vara med på bl.a. något hembesök.

Framtidsperspektiv

2011-01-27T12:09:00.000+01:00

Den besvärliga fuktskadan i Knislinge församlingshem har lett till att golvet i stora salen måste läggas om. Arbetena i källaren är dock nu färdiga så verksamheten har kunnat flytta tillbaka ner i de lokalerna. En del beklagar att den stora soffan som tillfälligt sått i lilla salen nu är tillbaka på sin ordinarie plats.

På kyrkorådet diskuterades en ev. uppfräschning av de stora salarna på mellanvåningen. Till en början ska personalen ta fram ett eller flera förslag på hur man kan förändra.

I och med att stiftets egendomsnämnd kan tänka sig att bygga och äga fastigheter i vilka församlingarna sköter verksamheten, så öppnas möjligheter för oss att tänka nytt och fritt. På kyrkorådet dryftades möjligheten till socialt företagande genom att förändra förvaltningsbyggnaden till marklägenheter och låta detta nybygge gå samman med nuvarande församlingshem.

Kurser som olika delar av personalen varit på har inspirerat till tänkande kring bön, förebedjare och lovsång. Vi ska försöka ha lovsång varje söndag på gudstjänsterna i båda kyrkorna samt erbjuda förbön med handpåläggning i båda kyrkorna minst en gång per månad.

Sammanläggningsfrågan

2011-01-27T11:57:00.000+01:00

Det senaste kontraktsrådet handlade enbart om detta med att lägga samman pastoraten i kommunen. Resultatet blev som väntat: vi är inte överens med varandra och inte heller med stiftet.

Stiftet: enprästpastoraten Hjärsås och Glimåkra ska gå samman med någon granne.
Glimåkra: vi vill helst inte, men kan tänka oss gå samman med Broby.
Broby: vi vill helst inte men kan tänka oss ta emot Glimåkra.
Knislinge-Kviinge: vi vill antingen inget eller att alla pastoraten i kommunen går samman till ett pastorat.
Hjärsås: vi vill köra själva även i fortsättningen.

Det kom även fram en del synpunkter på framtida ekonomi, och i sammanställningen visade det sig att alla pastoraten utom vårt har en budget som går på minus 2011. Dessutom lät det som om de andra inte gjort den noggrannare uppdelning som vi gjort mellan hur och till vad kyrkoavgift och begravningsavgift används.

Nästa kontraktsråd då denna fråga ska tas upp är i slutet av mars månad. Då ska representanter från stiftet vara med.

Nytt år börjar med glömska

2011-01-20T15:41:00.001+01:00

Varför har jag inte skrivit något under hela 2011 här på bloggen? Jo, det har jag visst, men av någon anledning har det inte blivit utlagt. Det känns väldigt snopet att ha skrivit flera inlägg, men sedan upptäcka att de inte syns.

Hur som helst, det nya året började, förutom med sedvanlig födelsedag i familjen, även med en uppvaktning av en som fyllde 100 år. Alldeles klar i huvudet men skröplig till kroppen.

Därefter vidtog en vecka med mycket begravningspyssel. Fem begravningar ska äga rum inom de närmaste veckorna, och det innebär alltid en del pyssel. Att bestämma tid med de närmaste för samtal om situationen och den avlidna, träffas för samtal, kontakt med begravningsbyrå och så förberedelse inför begravningen och genomförande av den.

En förändring som skett under de här senaste åren jag varit i Knislinge är att minnesstunderna, alltså samlingen efter begravningen med smörgås eller varm mat och kaffe med tårta, har nästan försvunnit. När jag kom hit för fem år sedan var det minnesstund vid 9 av 10 tillfällen, nu är det nästan tvärtom. Begravningsbyrån säger att det till stor del beror på kostnaderna, men de har samma intryck.

Sedan Nyårsdagen är den ordinarie gudstjänsttiden i Knislinge kyrka kl. 17.00. En del har frågat hur det fallit ut, men det är alldeles för tidigt att svara på. Under nyår och Trettondedagen hade de flesta församlingarna häromkring gudstjänst på eftermiddag/kväll, och söndagen den 9/1 hade vi gudstjänst kl. 10.30. Så vi får se hur det utvecklar sig.

Då komministern haft semester i två veckor har jag fått stå för allt det prästerliga i pastoratet. Det innebär förutom begravningar även bl.a. gudstjänst på Fridebo i Hanaskog och medverkan på konfirmandlektionerna.

Dessutom hade vi en kurs för de som var intresserade av att pröva på förebedjarfunktion ev. med handpåläggning i gudstjänsterna. Det var en mycket bra kurs hela lördagen och söndagen, och slutade som sig bör med praktik på gudstjänsten söndag kväll. Kursen hölls av inspiratören i Helhet genom Kristus, Bernth Antonsson. Vi var 14 personer som deltog, varav några kom från Broby.

Under mellandagarna gick det en serie på tre program på SVT2 om fyra engelska präster/pastorer som hade samlat en grupp vanliga sekulära människor och skulle träna dem i att under tre veckor pröva på att leva som kristna. Mycket intressanta program. Jag spelade in dem och vi ser nu på dem både på medarbetarsamlingarna och i bibelstudiegruppen.

Nyårsafton 2010

2010-12-31T12:04:00.000+01:00

Som vanligt inträder det där vemodet som alltid infinner sig vid nyår, späckat som årsskiftena är med tillbakablickar av alla olika slag. Samtidigt som det nog också för många är förknippat med en viss spänning och förväntan på vad som ligger framför.

I vårt församlingsliv har det gångna året medfört vissa större förändringar. En sådan är att de förtroendevalda nu avslutat sitt första år i den nya mandatperioden, vilken bl.a. präglats av att kyrkoråden i församlingarna har börjat ta ett större ansvar delvis på bekostnad av kyrkonämnden med sitt arbetsutskott. Än har vi inte riktigt hittat den nya balansen mellan dessa organ i enlighet med vad Kyrkoordningen stadgar, men vi är i rörelse och det är gott nog.

En annan större förändring är att vi fått en ny tillsvidareanställd kantor efter flera års vikariat på tjänsten. Förutom att vara fast anställd är hon också relativt ung och nyutexaminerad, vilket innebär en helt annan möjlighet till framåtblickande, långtidsplanering och att ta nya grepp. Detta har redan märkts en hel del under hösten. Man kan tala om ett rejält uppsving på den musikaliska fronten.

Ytterligare en större förändring är den förändring av gudstjänsttiden i Knislinge kyrka som beslutats under hösten efter mycket resonerande, studiebesök och församlingsdag, och som verkställs fr.o.m. i morgon, Nyårsdagen. Efter många år ha haft gudstjänsttid 9.30 blir det nu framöver kl. 17.00 istället. Vi förväntar oss att detta ska ge oss helt andra möjligheter att utveckla gudstjänstfirandet i Knislinge kyrka. Gudstjänsttiden kl. 11.00 ligger kvar oförändrad i Kviinge kyrka.

I linje med en sådan utveckling ligger den bönekurs som vi har i Knislinge den 15-16 januari, då inspiratören Bernth Antonsson från Helhet genom Kristus kommer för att leda en "utbildning" i att fungera som förebedjare såväl i samband med gudstjänster som i andra sammanhang.

Utvecklingssamtalen för personalen i församlingsverksamheten är nu avklarade, och de ger anledning till stor förväntan inför det nya året, sett ur en kyrkoherdes och arbetsledares synvinkel.

Jul, jul, strålande jul

2010-12-27T14:52:00.000+01:00

"Nu är glada julen slut..." Det kan man lätt tro när man ser hur kommersen pågår för fullt redan på juldagen i de stora affärskedjorna och konditorierna annonserar om att de säljer nybakade semlor. Ungdomar basunerar ut i tidningen att på juldagen vill man ut och festa och en och annan suckar befriat över att slippa julmaten och kunna äta pizza igen.

Det är tråkigt att det blivit så. Även om många har tappat julens egentliga innebörd kunde man väl ändå låta varje högtid få ha sin tid, istället för att ha så bråttom att det ena inte hinner slutföras förrän man börjar på nästa. Jag tror att man tappar något stort och värdefullt när allt flyter ihop och man inte skiljer på helg och vardag, på jul, fasta och påsk osv.

För övrigt bevittnar vi det som religionsbeteendevetarna kallar för att "riten överlever myten" även när det gäller den stora högtiden som julen innebär. En religion är ett exempel på vad man i dessa sammanhang kallar för "myter", och i den tar sig tron uttryck genom bl.a. riter och religiösa ceremonier. Efterhand har det visat sig att människor alltmer tappat förståelsen av vad riten uttrycker, men man har ändå behållit den fast gett den ett annat innehåll. Riten överlever men ges en annan betydelse. Så har vi numera till stor del behållit julriterna med julmaten, julklappar och kanske en julgudstjänst (julotta), men den ursprungliga kristna betydelsen av dessa riter har gått förlorad.

Kanske är det så att vi befinner oss i en brytningstid med nya myter som inte bara gör att gamla riter omtolkas utan att också nya riter börjar växa fram. Kanske kan detta innebära att kyrkans "myter" kan bli aktuella igen och att kyrkans gamla riter kan börja fyllas med sitt egentliga ursprungliga innehåll igen.

Här i pastoratet har julens alla gudstjänster varit välbesökta. Som vanligt var Kviinge kyrka fullsatt av barn och anhöriga vuxna vid julkrubbegudstjänsten på julaftons förmiddag. Julbönen i Knislinge på eftermiddagen samlade också många, i år faktiskt fler än vad både julnattsmässan och julottan gjorde (var för sig). Sedan julnattsmässan infördes för fem år sedan har den stadigt ökat i besöksantal och växt sig större än både julbön och julotta, men den trenden bröts i år. Julottan i Gryt minskade något lite jämfört med tidigare år. En intressant iakttagelse är att både julottan i Gryt och julnattsmässan i Knislinge samlade nästan enbart nya människor.

Med Juldagens högmässa i Kviinge var det nästan tvärtom. Den samlade mycket folk, de flesta kyrkfolk, och då även kyrkfolk från andra ställen. Kanske kan det bero på att i många församlingar har man bara julotta, men att det ändå finns många som föredrar den vanliga högmässotiden.

Vädret har detta år varit fantastiskt. Det har inte bara blivit en vit jul, utan även en vit första advent och sedan har det hållit sig hela tiden med bara en eller två dagars tö. Kan undra om det har med den globala uppvärmningen att göra.

Inför julen

2010-12-22T16:06:00.001+01:00

I söndags var det den fjärde söndagen i advent med alla de fyra ljusen tända i adventsstaken. I Knislinge hade vi kyrkkaffe efter högmässan. Det var välbesökt och det omgjorda tornrummet har redan börjat bli för litet.

I Kviinge var det sånggudstjänst med kören Canticum. Det innebar en nästan fullsatt kyrka. Efter gudstjänsten bjöd Röda Korsets damer på kyrkkaffe i nykyrkan, och också där var utrymmet för litet.

Det är inte lätt att i våra medeltida kyrkor kombinera det vackra gamla kyrkorummet med nutidens behov av t.ex. gemenskap såsom kyrkkaffe och andra utrymmen för t.ex. barnsamlingar, i samband med gudstjänsterna.

Inte heller är det lätt att lyckas bra med att använda modern teknik såsom bildskärm. Sladdar ska dras, fästen som inte får sättas fast i väggarna osv. Men det är många som i alla fall i Knislinge önskar bildskärm, då det verkar vara lättare att se och läsa från än en bok. Vi får se vad vi kan hitta på för alternativa lösningar.

Nu nalkas julens stora högtid med många besökare vid de olika gudstjänsterna. Hur vi har det i våra kyrkor kan man se i kalendern på hemsidan "knislinge.nu".

Efter jul kommer nyår och då ändras gudstjänsttiden i Knislinge kyrka till kl. 17.00 varje sön- och helgdag (undantag 9/1). Det blir mycket intressant att se hur det kommer att fungera. Naturligtvis kommer det att kännas ovant. Så är det alltid med förändringar.

Lucia dubbelt upp

2010-12-17T12:16:00.000+01:00

Här i Knislinge firar vi Lucia rejält. Först ut är Lion´s med sin kröning av kommunens Lucia helgen före, och sedan på själva dagen kommer Snapphaneskolans luciatåg till kyrkan på morgonen kl. 7, och på kvällen firar vi Luciamässa.

Snapphaneskolans Luciatåg börjar i kyrkan och därefter fortsätter de till skolan kl 8.00. Att de kommer till kyrkan är för att alla ska kunna ta del av det även om man inte vågar sig upp till skolan, eller inte kan komma då därför att t.ex. jobbet börjar kl. 8. Denna gång var det ett mycket fint Luciatåg. Man sjöng mycket bra, och gjorde allt på ett seriöst och fint sätt.

Kvällens Luciamässa är lite annorlunda, dels därför att det är en riktig gudstjänst, inte bara ett Luciatåg, och dels därför att vi lyfter fram helgonet S:ta Lucia från Sicilien som blev dödad för sin kristna tros skull. Därför använder vi oss av den symboliken att mässan börjar med att lucian kommer fram och får sin ljuskrona tänd av prästen medan han och någon medhjälpare läser bibelord om Jesus som ljuset.

Därefter går lucian tillbaka och låter tärnorna tända sina ljus på hennes krona. När de gjort det formerar man sig till ett luciatåg, och går fram sjungandes luciasången. Under mässan medverkar Lucia med tärnor som en kör och mot slutet tågar de ut som en utgångsprocession.

Denna mässa har vi firat nu i fyra-fem år. Förra året inföll Luciadagen på en söndag och då var kyrkan alldeles full på kvällens Luciamässa. Vi trodde inte att det skulle komma så många detta år, på en måndag kväll, men det visade sig att det gjorde det. Vaktmästaren räknade in 160 personer. Därmed har den blivit årets mest välbesökta gudstjänst.

Sammanläggningsfrågan

2010-12-13T16:03:00.000+01:00

Inför kontraktsrådet den 20 januari har nu båda kyrkoråden yttrat sig om hur de ser på framtiden. I princip kan man säga att de intar ungefär samma ståndpunkt, nämligen att om det nu ska ske en förändring så är det bättre med en större förändring än en liten, dvs det är bättre att samtliga församlingar i kommunen bildar ett pastorat där man behåller församlingarna, än att bara Hjärsås ska behöva tvångsanslutas till antingen oss eller Broby.

Vår kamrer har börjat att lite grann titta på hur ekonomin ser ut för våra pastorat, och vad man kan se ganska meddetsamma är att läget är olika. Det skiljer beträffande anläggningar, kyrkoavgifter, begravningsavgifter, personalkostnader samt inte minst att de andra har för 2011 underbalanserade budgetar.

På personalsidan märks lite oro nu i de utvecklingssamtal som jag håller på med. Man funderar på hur det blir med tjänsten 2014. "Kommer jag att få vara kvar på min tjänst eller blir jag uppsagd?" "Kommer jag att få fortsätta arbeta här i Knislinge och Kviinge eller kommer jag att även få tjänstgöra i t.ex. Broby eller Glimåkra?"

Just nu går det inte att ge några svar. Först och främst är det inte säkert att det blir någon förändring för oss 2014. Och blir det ett pastorat av hela kommunen så måste sammanläggningen förberedas mycket noga av olika arbetsgrupper.

Luciakröning och Hemvärnets konsert

2010-12-06T11:15:00.000+01:00

Detta var tredje året i rad som kröningen av Östra Göinges Lucia har ägt rum i Knislinge pastorat. Det är Lion´s Club som är arrangör och de går runt med kröningen i kommunens kyrkor. Alla våra tre kyrkor har kommit efter varandra, så nu dröjer det flera år innan vi får ha kröningen hos oss igen.

Denna gång var det i Gryts kyrka. Kanske var det därför det inte kom lika mycket folk som det brukar. Gryts kyrka är mycket liten och parkeringsmöjligheterna utanför dåliga. Dessutom snöade det ymningt. Men stämningen därinne var det inget fel på. Allt gick som smort och flickorna sjöng många advents- och julsånger tillsammans med de traditionella luciasångerna.

Kröningen av Lucia ägde rum på lördagskvällen och på söndagskvällen var traditionsenligt Hemvärnets advents- och julkonsert i Knislinge kyrka.

Kyrkan som social aktör

2010-12-06T11:04:00.001+01:00

Så har det varit konferensdags igen. Denna gång var vi på stiftsgården Åkersberg i Höör och det handlade om kyrkan som aktör inom det sociala företagandet.

Alliansregeringen har sedan sitt tillträde 2006 flera gånger återkommit till vikten av de ideella organisationernas insatser i samhället, och det senaste kyrkomötet nu i oktober beslöt att det var i enlighet med församlingarnas grundläggande uppgift (att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission) att vara med som en aktör inom det sociala företagandet. Dock låg i beslutet de begränsningarna att verksamheten ska vara inom församlingens geografiska område samt ej innefatta begravningsverksamhet.

Flera exempel togs fram, bl.a.:
1) S:ta Maria Alsike i Knivsta församling (mellan Stockholm och Uppsala) där församlingen driver förskola, grundskola, kapell, äldreboende, restaurangverksamhet m.m.
2) Örebro kyrkliga samfällighets bostads AB som driver seniorboendet Laurentiusgården och studentboendet S:ta Katarina.
3) Västerfärnebo och Fläckinge pastorat (Västmanland) som driver ett allaktivitetscafé.
4) trädgårdsdiakoni i Allerums pastorat.
5) Alltmöjligtverkstan i Broby.

Från Lunds stifts sida är egendomsnämnden positiv till samarbete med församlingarna. Man menar att prästlönetillgångarna kan användas för investeringar i byggande och ägande av fastigheter. Det är bättre investeringar än aktier. Prästlönetillgångarna skulle alltså kunna bygga och äga fastigheter där församlingarna sedan bedriver verksamheten. Detta skulle kunna innefatta dagis/förskola, senior- och trygghetsboenden, hospice, kafeteria, samlingsplats för olika aktiviteter, studentboende osv. På så sätt skulle prästlönetillgångarna investeras i kyrkans egen verksamhet och komma den tillgodo.

Vad finns det för fördelar med församlingen som en social företagare?
1) Det kan tillföra resurser till kärnverksamheten, alltså den grundläggande uppgiften, och gör församlingen lite mindre beroende av kyrkoavgiften.
2) Det skapar goodwill hos allmänheten, kyrkan tar ansvar i och för samhället.
3) Det kan ge nya medlemmar därför att det kristna budskapet når bättre ut genom praktiska insatser.
4) Det kan skapa nya arbetstillfällen och hjälpa arbetslösa och asjukskrivna tillbaka in i samhällsgemenskapen.

Kyrkans sociala företagande bygger på kyrkans unika vilja att bygga relationer och hjälpa människor att finna sin plats i samhällsgemenskapen, mer än på vinstintresse.

Det var en mycket intressant konferens som satte igång tankarna på både det ena och det andra. Vi var flera stycken från vårt kontrakt som deltog, bl.a. prosten, vår diakon och flera från Hjärsås.

Första söndagen i advent

2010-12-06T10:42:00.000+01:00

Så var det dags igen - att börja ett nytt kyrkoår. Bland mycket annat innebär det att vi nu skiftar över till att läsa den tredje årgångens texter i evangelieboken.

Detta med de olika årgångarnas texter har många fördelar, bl.a. den att församlingen får bekanta sig med betydligt fler bibliska texter än om det bara fanns en årgång. Dessutom ger det ju oss präster möjlighet att predika över fler texter, och många olika texter kring samma tema ger också fler infallsvinklar att kunna ta upp i predikan.

Dock finns det som jag ser det, en stor nackdel i nuvarande ordning, och det är att man vissa sön- och helgdagar har en eller flera texter som ska läsas varje år oavsett vilken årgång man följer. Denna nackdel blir särskilt tydlig på första söndagen i advent. Då ska man varje år läsa evangeliet om hur Jesus rider in i Jerusalem enligt Matteus. Desssutom ska man läsa om exakt samma händelse varje år på Palmsöndagen också. Detta upprepande av denna händelse två gånger varje år ger den en dignitet som jag inte tycker det finns någon motsvarighet till i den kristna tron.

I t.ex. konfirmandundervisningen lägger vi tonvikt på att lära konfirmanderna vad det betyder att Gud blir människa - inkarnationen, vad det betyder att Jesus dör för oss - försoningen, frälsningen, återlösningen, vad det betyder att Jesus uppstår från de döda - födas genom tron på Jesus till ett nytt liv i honom, samt vad det betyder att han sänder oss den helige Ande - Hjälparen som hjälpa oss till tro och att tro på Jesus och leva det nya livet i hans efterföljd.

Men vi lägger inte ner någon tid alls på att lyfta fram vikten av att Jesus rider in i Jerusalem. Vi nämner det i förbigående därför att denna händelse är porten in till hans lidande, men vi lägger inte någon större vikt vid den händelsen. Då borde den inte heller få en sådan framskjuten plats i kyrkoårets textläsningar.

Andra och tredje årgångens alternativa evanglietexter är jättefina och kan mycket väl stå för sig själva. Och man kan mycket väl sjunga "Hosianna, Davids son" till dem också.

För övrigt var det väldigt roligt med barnkören som gjorde en sånginsats i Knislinge kyrka.

Kyrkorummet - ett multifunktionellt rum?

2010-11-29T16:07:00.001+01:00

Under måndag och tisdag i förra veckan hade Regionmuseet i Kristianstad bjudit in till en konferens om kyrkorummet. För många församlingar har kyrkobyggnaden blivit ett ekonomiskt problem, och frågan har uppkommit om man inte skulle kunna använda den mer. Men då behöver man ju bygga om, förstås. Får man det? Och hur kan man bygga om på ett sätt som stämmer med stilen för övrigt?

Det var intressant att konferensen hade samlat så många deltagare, och det var människor både från arkitekthåll, kulturhistoriskt håll och från teologiskt håll. Flera arkitektfirmor var där, både från Sverige och Danmark, där var folk från Länsstyrelserna i Skåne och Kronobergs län, folk från stiftskanslierna i både Lund och Växjö samt många präster och förtroendevalda från olika delar av landet.

En arkitektfirma från Danmark visade bilder på hur man kan bygga om gamla byggnader på ett pietetsfullt sätt, och framhöll att byggnaden är som ett levande väsen. Den förändras, byggs om, byggs till, utvecklas osv. Förändringarna avspeglar den historiska utvecklingen i stort. Man kan sätta glas mellan gamla delar och nya tillbyggnader. Man kan göra nybyggnationer inuti gamla byggnader. Det är viktigt att man ska kunna se och åtskilja gammalt och nytt byggnadsmaterial.

Länsantikvarien i Kronobergs län visade exempel på kyrkor där man byggt om under läktaren för att kombinera kyrkorum och församlingshem. Hon ställde frågan om det finns långsiktiga hållbara lösningar och om man måste ha det. Kanske ska man tänka sig kortsiktiga lösningar för oss här och nu med reversibla nybyggnationer i byggsats inuti de gamla kyrkorna. Hon påpekade också vikten av tre bedömningar i samband med förändringar: ekonomisk, kulturhistorisk och behovsbedömning.

Domprosten i Lund talade om att kyrkorummet ska vara en tolkningsnyckel som ska föra in en person i ett religiöst sammanhang. Dagens kyrkorum har två funktioner: platsen där Guds folk, församlingen, firar gudstjänst samt platsen för helig närvaro för individen. Ett kyrkorum
- ska spegla och sammanfatta tron när gudstjänst inte äger rum,
- ska vara öppet och tillgängligt och inbjuda alla att närma sig mysteriet,
- ska hjälpa människan att tolka och förstå sitt eget liv.

Tisdagen inleddes med en rundvandring i Heliga Trefaldighets kyrka i Kristianstad, vilken är en unik renässanskyrka som inte har sin motsvarighet i Norden. Efter rundvandringen diskuterades vad som är kyrkorummets ändamål. Det har ändrats genom tiderna:
- Medeltid: Gud är här. Mystik och helhet.
- 1600 - 1800-talet: Här hörs Gud. Ledning och styrning av folket.
- Nutid: Gud, vi är här. Gemenskap bland individer.
- Framtid: Gud, var är du? Reaktion och återblickar.

Konferensen slutade med ett par viktiga reflexioner:
Ska kyrkorummet vara mångfunktionellt eller sällanfunktionellt?
För vem finns kyrkorummet till?
Kyrkoordningen svarar: för församlingen.
Kulturminneslagen svarar: för samhället.
Båda säger: kyrkorummet ska vara tillgängligt men avskiljt från annan användning.

Musikmässa

2010-11-29T15:35:00.000+01:00

Vi slutade det gamla kyrkoåret här i Knislinge med att ta del av Erik Tillings musikmässa "Under dina vingars skugga". Det var ett mycket bra framförande, särskilt om man beaktar att de båda körerna gjorde sitt första framträdande ö.h.t.

Den ena kören är en vuxenkör där de flesta medlemmarna tidigare varit med i Gospel Light, vilken upphörde före sommaren. Den här kören, som kallar sig Praise, är ett nystartat projekt av vår nya kantor Magdalena.

Den andra kören kallar sig Friend of God, förkortat FOG, och man kan väl säga att den smygstartade under våren. Den består av ungdomar som vill lite mer och leds av vår musikledare Viktoria.

Framförandet var det första för båda körerna och tillsammans med ett par ackompanjerande musiker blev det en fin upplevelse. Inte minst uppskattades det att i så många av sångerna fick församlingen sjunga med.

Nu satsar vi på ytterligare en mässa. Det blir mot slutet av våren och då en gospelmässa.